Constance Cummings
Född	15 maj 1910[1][2][3] Seattle[4], USA
Död	23 november 2005[5][1][2] (95 år) Oxfordshire[6]
Medborgare i	USA
Sysselsättning	skådespelare[7], författare
Utmärkelser
Tony Award för bästa prestation för en kvinnlig huvudroll i teater (1979) Stjärna på Hollywood Walk of Fame Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden Drama Desk Award för bästa kvinnliga skådespelare i en pjäs
Redigera Wikidata

Constance Cummings, född 15 maj 1910 i Seattle, Washington, död 23 november 2005 i Oxfordshire, England, var en amerikansk skådespelare.

Cummings gjorde scendebut som 16-åring med en teaterensemble i hemtrakten. 1928 kom hon till Broadway som körflicka i musikaler. Hon upptäcktes av Samuel Goldwyn och kom till Hollywood i början på 1930-talet. Under loppet av fyra år spelade hon huvudrollen i mer än tjugo filmer, i såväl draman som farser, bland annat mot Harold Lloyd.

Hon kände sig emellertid aldrig riktigt hemma i Hollywood och i mitten på 1930-talet begav hon sig till England, där hon fortsatte sin karriär på scen och film.

Från 1933 var hon gift med den engelske pjäsförfattaren och scenproducenten Benn W. Levy; han avled 1973.

Cummings kom bäst till sin rätt på scen och hon hade stora framgångar på scen både i Londons West End och på Broadway; 1979 belönades hon med en Tonyutmärkelse för sin roll i pjäsen Wings.

• 1931 – De dömdas lag
• 1932 – Filmflugan
• 1932 – Panik
• 1933 – Broadway thro' a Keyhole
• 1934 – Looking for Trouble
• 1940 – Busman's Honeymoon
• 1945 – Min fru går igen
• 1959 – Helyllessabotören
• 1963 – In the Cool of the Day
• 1973 – Lång dags färd mot natt (TV-film)
• 1986 – Död mans fåfänga (TV-film)

• Constance Cummings på Internet Movie Database (engelska)
• Internet Broadway Database