Claude Shannon

Claude Shannon
	Claude Shannon
Född	30 april 1916; Petoskey, Michigan, USA
Död	24 februari 2001 (84 år); Medford, Massachusetts, USA
Begravd	Mount Auburn Cemetery; kartor
Medborgare i	USA
Utbildad vid	University of Michigan, 1936; Massachusetts Institute of Technology, 1940; Gaylord High School, 1932
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, ingenjör, uppfinnare, kryptograf, datavetare, genetiker
Arbetsgivare	Institute for Advanced Study (1940–1941); Bell Labs (1941–1958); Massachusetts Institute of Technology (1957–2020)
Noterbara verk	Nyquist-Shannons samplingsteorem, Shannons formel, entropi och Shannons tal
Maka	Norma Barzman; (g. 1939–1941); Betty Shannon; (g. 1949–)
Utmärkelser
	IEEE Morris N. Liebmann Memorial Award (1949); Stuart Ballantine-medaljen (1955); Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1963); National Medal of Science (1966); IEEE Medal of Honor (1966); Claude E. Shannon Award (1972); Harvey-priset (1972); Edwin Howard Armstrong Achievement Award (1973); Harold Pender-utmärkelsen (1978); John Fritz-medaljen (1983); Kyotopriset i grundforskning (1985); Utländsk ledamot av Royal Society (1991); Marconi-priset (2000); National Inventors Hall of Fame (2004)
	Redigera Wikidata

Claude Elwood Shannon, född 30 april 1916 i Petoskey i Michigan, död 24 februari 2001 i Medford i Massachusetts, var en amerikansk ingenjör som grundlade den moderna kommunikations- och informationsteorin.

Biografi

Shannon arbetade som forskningsingenjör på Bell Laboratories i New Jersey mellan 1941 och 1971 under vilken tid han publicerade sina viktigaste upptäckter. Som 21-åring erhöll han en 'master' hos Massachusetts Institute of Technology (MIT) med en avhandling om boolesk algebra i elektroniska kretsar, som visade att alla typer av variabler logiskt kan konstrueras. Han bidrog till kryptoanalysen. Ett exempel på det är hans omformulering av Kerckhoffs princip.

Under sin levnad erhöll han ett antal priser för sin verksamhet, Stuart Ballantines Medalj (1955), IEEE hedersmedalj (1966), Nationella vetenskapsmedaljen (1966), Harvey Priset (1972), Claude E. Shannon Award (1972, instiftat till hans ära), Harold Pender priset (1978), John Fritz Medaljen (1983), Kyoto priset (1985), National Inventors Hall of Fame (2004, postumt). Till detta skall föras ett flertal hedersdoktorat.

Han designade lekdatorn Minivac 601, som släpptes 1961, som en del av sin hobby.

Publikationer

A Symbolic Analysis of Relay and Switching Circuits (1940) – Masters thesis
Mathematical Theory of the Differential Analyzer (1941)
A Mathematical Theory of Communication (1948) – Shannons viktigaste och mest kända verk. I detta utvecklades en teori kring begreppen information, entropi och redundans. Ordet 'bit' användes här för första gången
Communication Theory of Secrecy Systems (1949) – kryptografi diskuteras utifrån informationsteorin
Programming a Computer for Playing Chess (1950)

Se även

Noter

^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, Claude Shannon, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ KNAW historisk medlemslista, C.E. Shannon, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.remembermyjourney.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, mountauburn.org .^{[källa från Wikidata]}
^ engelska Wikipedias gemenskap, Wikipedia, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] Jon Gertner, The Idea Factory: Bell Labs and the Great Age of American Innovation, 13 april 2012 och mars 2012.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] MIT Professor Claude Shannon dies; was founder of digital communications (på engelska), Massachusetts Institute of Technology, 27 februari 2001, läs online, läst: 7 augusti 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] s. 38, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ s. 31, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, corporate-awards.ieee.org .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.comsoc.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, events.seas.upenn.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 321, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.invent.org .^{[källa från Wikidata]}