Christina Florin

Christina Florin, född 1938, är en svensk professor och historiker. Hon räknas som en av pionjärerna inom svensk forskning gällande kvinnlig rösträtt samt kvinnor och utbildning.[1]

Christina Florin jobbade många år som historielärare i grundskolan och på gymnasiet i Umeå innan forskarutbildningen. År 1987 disputerade hon på avhandlingen Kampen om katedern: feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860-1906 vid Umeå universitet.[2][3]

Hon är professor emerita i kvinnohistoria vid Stockholms universitet och hennes forskning fokuserar på ”könsrelationernas betydelse för processer som professionalisering, statsbyggande, medborgarskap, politisk kultur och utbildning”[4].

2023 tilldelades hon Stora Historiepriset.[5]

Publikationer (i urval)[4]

  • Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860–1906. (Diss. Umeå Universitet, 1987)
  • ”Där de härliga lagrarna gro..” Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850–1914. (Christina Florin & Ulla Johansson, 1993)
  • ”Något som liknar en oblodig revolution” Jämställdhetens politisering under 1960- och 70-talen. (Christina Florin & Bengt Nilsson, 2000)
  • Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse. (Atlas Akademi, 2006)
  • Kvinnor på gränsen till medborgarskap. Genus, politik och offentlighet 1800–1950. (Red. Christina Florin & Lars Kvarnström, Atlas Akademi, 2001)
  • Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter. (Red Christina Florin, Lena Sommestad & Ulla Wikander) Norstedts, 1999)
  • Framtiden i samtiden. Könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden. (Red Christina Florin & Christina Bergqvist, 2004)
  • Par i vetenskap och politik. Intellektuella äktenskap i moderniteten. (Red Annika Berg, Christina Florin, Per Wisselgren, Umeå 2011)
  • Föregångarna. Kvinnliga professorer om liv, makt och vetenskap. (Red. Christina Florin & Kirsti Niskanen, SNS, 2010)
  • Känslornas Revolution. Kärlek ilska och lycka på 1970-talet. (Red Helena Bergman, Christina Florin & Jens Ljunggren, Appell förlag, 2017)

Referenser

Noter

  1. ^ ”Föreläsningsserie vt 2020”. Linköpings Senioruniversitet. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210830104413/https://www.sulink.se/hostens-aktiviteter/aktiviteter/foerelaesningar-foeredrag/forelasningsserievt2020. Läst 30 augusti 2021. 
  2. ^ Sofia Ekelund. ”Christina Florin – om forskningens upptäckarglädje och den ständigt närvarande skolan - Historiska institutionen”. www.su.se. https://www.su.se/historiska-institutionen/nyheter/christina-florin-om-forskningens-uppt%C3%A4ckargl%C3%A4dje-och-den-st%C3%A4ndigt-n%C3%A4rvarande-skolan-1.662902. Läst 20 september 2023. 
  3. ^ ”Christina Florin - Kvinnohistoriskt museum”. www.kvinnohistoriskt.se. https://www.kvinnohistoriskt.se/4.34c707c31549be6a5321acb1.html. Läst 20 september 2023. [död länk]
  4. ^ [a b] Lundgren, Kjell. ”Genushistoria” (på engelska). www.historia.su.se. http://www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/genushistoria/christina-florin-1.27669. Läst 29 december 2016. 
  5. ^ ”Stora historiepriset 2023 till Christina Florin”. Sörmlands museum. Arkiverad från originalet den 7 december 2023. https://web.archive.org/web/20231207232933/https://sormlandsmuseum.se/om-oss/stora-historiepriset/. Läst 20 september 2023. 

Externa länkar

Auktoritetsdata