Charles Grant, 1:e baron Glenelg

Charles Grant, 1:e baron Glenelg
Född26 oktober 1778[1][2][3]
Kolkata
Död23 april 1866[1][2][3] (87 år)
Cannes, Frankrike
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidMagdalene College, Cambridge[4]
SysselsättningPolitiker[5][6]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Irlands kronråd
Ledamot av Förenade kungarikets 4:e parlament
Storbritanniens fjärde parlament, Inverness Burghs (1811–1812)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 5:e parlament
Storbritanniens 5:e parlament, Inverness Burghs (1812–1818)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 6:e parlament
Storbritanniens 6:e parlament, Inverness-shire (1818–1820)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 7:e parlament
Storbritanniens 7:e parlament, Inverness-shire (1820–1826)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 8:e parlament
Storbritanniens 8:e parlament, Inverness-shire (1826–1830)[7]
Ordförande för Board of Trade (1827–1828)
Ledamot av Förenade kungarikets 9:e parlament
Storbritanniens 9:e parlament, Inverness-shire (1830–1831)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 10:e parlament
Storbritanniens 10:e parlament, Inverness-shire (1831–1832)[7]
Ledamot av Förenade kungarikets 11:e parlament
Storbritanniens 11:e parlament, Inverness-shire (1832–1834)[8][7]
Ledamot av Förenade kungarikets 12:e parlament, Inverness-shire (1835–1835)[7][9]
Storbritanniens krigs- och koloniminister (1835–1839)
Politiskt parti
Konservativa partiet
FöräldrarCharles Grant[10]
Jane Fraser[10]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Charles Grant, 1:e baron Glenelg, född den 26 oktober 1778 i Kidderpore nära Calcutta, död den 23 april 1866 i Cannes, var en skotsk statsman.

Grant tillhörde underhuset från 1811 till 1835, då han upphöjdes till baron och tog säte i överhuset. Han blev skattkammarlord 1813 samt var sekreterare för Irland 1819–23, vicepresident för Board of Trade 1823–27 och president för detta och skattmästare för flottan 1827–28. Som president för Board of Control i ministären Grey från 1830 genomförde han 1833 en reglering av Ostindiska kompaniets ställning, varigenom detta behöll Indiens förvaltning, men avstod all sin egendom till kronan mot en årlig summa och en garantifond. Som sekreterare för kolonierna 1835–39 i lord Melbournes ministär ådrog han sig mycket missnöje särskilt genom sin sydafrikanska och kanadensiska politik, och inom själva ministären påyrkade slutligen lord John Russell och hans vänner Glenelgs tillbakaträdande, som kom till stånd den 8 februari 1839.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6000d2p, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p31815.htm#i318145.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, id-nummer i Dictionary of Irish Biography: 003573, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Cambridge alumn-ID: GRNT795C.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-charles-grant-2, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-charles-grant, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i] The History of Parliament, History of Parliament-ID: 1820-1832/member/grant-charles-1778-1866.[källa från Wikidata]
  8. ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  9. ^ The London Gazette, 19267, 5 maj 1835, s. 877, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]