Carl Jonas Erik Hasselberg, född 16 maj 1856 i Östersunds församling, död 17 maj 1938 i Grundsunda,[5] var en svensk präst, kyrkohistoriker och hembygdsforskare.
Biografi
Hasselberg föddes 1856 i Östersunds församling. Han var son till häradshövdingen Johan Gunno Hasselberg och Charlotte Kinnman.[6] Hasselberg avlade mogenhetsexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1875 och blev student vid Uppsala universitet samma år. Efter en teoretisk teologisk examen prästvigdes han 1882 till pastorsadjunkt i Hammerdals församling. Hasselberg blev efter olika tjänster kyrkoherde i Grundsunda församling 1898 och kontraktsprost 1916–1930. År 1921 promoverades han till teologie hedersdoktor i Uppsala.
Hasselberg gjorde sig som hembygdsforskare och kyrkohistoriker känd för grundlighet och lärdom. Bland hans arbeten märks Jämtland och Härjedalen (Svenska turistföreningens resehandböcker 1904-24), Norrländskt fromhetsliv på 1700-talet (1919), Ernst Arbman och den jämtländska väckelserörelsen (1923) och Under Polstjärnan (1935). På sin 75-årsdag tillägnades Hasselberg en festskrift.
Han var hedersledamot av Norrlands nation i Uppsala, Föreningen Heimbygda i Östersund, samt Svenska Turistföreningen.
Familj
Hasselberg gifte sig 16 juni 1892 med Olga Arbman (1858–1940). Hon var dotter till apotekaren Gottfrid Arbman och Ingeborg Ulrika Dillner i Köping. De fick tillsammans barnen småskollärarinnan Naima Hasselberg (född 1893) i Husby-Långhundra socken, folkskollärarinnan Fanny Hasselberg (1894–1947) som var gift med professorn Henrik Nyberg i Uppsala, lektorn Gudmar Hasselberg (född 1896) i Östersund, kyrkoherden Bertil Hasselberg (född 1897) i Graninge församling, läroverksläraren Gunno Hasselberg (född 1900) och Valdemar Hasselberg (1903–1911).[6] Makarna Hasselberg är begravda på Grundsunda kyrkogård.[7]
Bibliografi (urval)
- Helagsfjället (1895)
- Kyrka och stat i deras inbördes förhållande (1909)
- Jämtland och Härjedalen (1916)
- Norrländskt fromhetsliv på sjuttonhundratalet (1919)
- Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen (1920)
- Alkemister och grubblare i Jämtland på 1600-talet (1922)
- Harpotoner: psalmer och andliga sånger (1923), en sångsamling dominerad av översättningar av pietistiskt orienterade 1700-talsförfattare.
- Ernst Arbman och den jämtländska väckelsen på hans tid (1923)
- Magnus Berlin och hans teologiska åskådning (1924)
- Till norrlandsläseriets historia (1927)
- Anders Kempe såsom fredsapostel (1927)
- De tidigaste extatiska väckelserörelserna i södra Norrland (1928)
- Jonas Erik Björkquist: minnesteckning (1929)
- Johan Gunno Hasselberg: drag ur hans levnad och ur kyrkolivet på hans tid (1930)
- Sonetter (under pseudonymen "Peregrinus" 1933)
- Religionsvården bland lapparna i Jämtland och Härjedalen från sextonhundratalets mitt till år 1850 (1933)
- Pilgrimstoner: andliga sånger och dikter (under pseudonymen "Peregrinus" 1934)
- Under Polstjärnan: Tornedalen och dess kyrkliga historia (1935)
- Norrlandsläseriets uppkomst och tidigaste framträdande (1935)
- Minnen av kamrater och kamratliv i Uppsala (1936)
- Från det gamla Östersund (1936)
- Grundsunda kyrka och övriga kyrkliga byggnader i Grundsunda församling (1937)
Psalmer
Källor
- Bygdén, A. L. (1923). Hernösands stifts herdaminne, I, sid 267f.
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12, sid 738
- Hasselberg, Carl Jonas Erik i Vem är det, sid 329, 1933
- Hasselberg, Carl Jonas Erik i Vem var det, sid 82, 1944
- Hasselberg, Carl Jonas Erik i Svenskt författarlexikon, del 1, sid 287f.
- Svenska Akademiens klassikerserie "Den gamla psalmboken", sid 394.
Noter
- ^ [a b c d e f g h] Carl J E Hasselberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12631, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, 1934, s. 538, läst: 18 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Teologiska fakultetens hedersdoktorer, läs online, läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)
- ^ [a b] Hasselberg, Carl Jonas Erik i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
- ^ ”Carl Jonas Erik Hasselberg och Olga Ingeborg Elvira Hasselberg”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/ornskoldsviks-norra-pastorat/grundsunda-kyrkogard/pt/carl-jonas-erik-hasselberg-e6e87. Läst 27 maj 2023.
Vidare läsning
Externa länkar
