Brunner var först apotekare i Bern och sedan professor i kemi och farmacidär. Han är främst bekant genom sina eudiometriska försök, det vill säga undersökningar av beståndsdelarnas mängd i en gasblandning. Hans metod att genom vägning bestämma vattengasens mängd i luften – varvid denna gas upptages av pimpstensstycken, indränkta med svavelsyra – lämnar i avseende på noggrannhet intet övrigt att önska och har därför begagnats vid undersökning och gradering av hygrometrar, konstruerade efter andra grunder.
