Brian Ferneyhough

Brian Ferneyhough, född 16 januari 1943 i Coventry, är en brittisk tonsättare.

Ferneyhough studerade vid Birmingham School of Music mellan 1961 och 1963 och vid Royal Academy of Music 1966–1967 för Lennox Berkeley. Han fortsatte sina studier vid konservatoriet i Amsterdam för Ton de Leeuw 1968–1969 och emigrerade sedan till Schweiz där han fortsatte sina studier för Klaus Huber vid Musik-Akademie der Stadt Basel. Ferneyhough var lärare vid Freiberg Hochschule für Musik mellan 1973 och 1986 och vid Koninklijk Conservatorium i Haag 1986–1987 för att därefter bli professor vid University of California i San Diego.[1]

Brian Ferneyhough invaldes som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 2009.

Ferneyhoughs verk präglas av extrem komplexitet och i några verk använder han sig av elektronisk utrustning.[1]

Verk i urval

  • Sonatina, för 3 klarinetter och fagott (eller basklarinett) (1963)
  • 4 Miniatures, för flöjt och piano (1965)
  • Prometheus, för blåssextett (1965, reviderad 1967)
  • Sonata, för två pianon (1966)
  • 3 Pieces, för piano (1967)
  • Sonatas, för stråkkvartett (1967)
  • Epicycle, för 20 stråkar (1968)
  • Missa brevis, för 12 röster (1969)
  • Cassandra's Dream Song, för soloflöjt (1971)
  • Sieben Sterne, för orgel (1969–1970)
  • Firecycle Beta, för orkester (1969–1971)
  • Transit, för 6 röster och kammarorkester (1972–1974, reviderad 1975)
  • Time and Motion Study III, för 16 röster, slagverk och elektronik (1974)
  • Time and Motion Study II, för sång, ljudband och elektronik (1973–1976)
  • Unity Capsules, för flöjt (1975–1976)
  • Time and Motion Study I, för basklarinett(1971–1977)
  • Funérailles, för stråksextett, kontrabas och harpa (1969–1977)
  • La Terre est un homme, för orkester (1977–1978)
  • Stråkkvartett nr 2 (1979–1980)
  • Lemma-Icon-Epigram, för piano (1981)
  • Superscriptio, för piccolo (1981)
  • Carceri d'Invenzione I, för kammarorkester (1982); II, för flöjt och kammarorkester (1983–1984); III, för träblåsare, bleckblåsare och slagverk (1985–1986)
  • Adagissimo, för stråkkvartett (1983)
  • Etudes transcendentales, för sopran och kvartett (1982–1985)
  • Intermedio alla ciaccona, för violin (1986)
  • Mnemosyne, för basflöjt och tonband (1986)
  • Stråkkvartett nr 3 (1987)
  • Stråkkvartett nr 4 (1990)
  • Kurze Schatten, för gitarr (1983–1989)
  • Trittico/per G.S., för kontrabas (1989)
  • Terrain, för violin och ensemble (1992)

Referenser

  1. ^ [a b] ”Ferneyhough, Brian” (på engelska). The Oxford Dictionary of Music, 2nd ed. rev., edited by Michael Kennedy. Oxford Music Online. http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/opr/t237/e3675. Läst 14 november 2011.