Länge kunde bonjouren vara av mycket växlande snitt och färg, men har under 1800-talet alltid haft två knapprader. Under slutet av 1800-talet blev den svarta bonjouren formell aftonklädsel, medan färgade bonjourer reserverades till att bli promenaddräkt. Ännu i början av 1900-talet räknades bonjouren som den korrekta visit- och förmiddagsdräkten vid formellare sammanhang – därav namnet. I enklare borgerliga sammanhang var den mer sällsynt förekommande som ersättning för frack eller smoking, främst hos äldre personer.[1]
Bonjour kallas ibland redingot från engelskans riding coat. Redingot kan dock även syfta på en överrock av liknande snitt som bonjouren.[1]
