Blodförtunnande
Blodförtunnande läkemedel, vanligen bara blodförtunnande, avser läkemedel som minskar blodets förmåga att koagulera. Blodet i sig blir inte tunnare, utan enbart förmågan att bilda blodproppar påverkas av så kallade blodförtunnande läkemedel.
Användning
Blodförtunnande läkemedel används exempelvis vid förmaksflimmer för att minska risken för stroke på grund av blodproppsbildning i hjärtat som emboliserar till hjärnan, vid blodpropp i ben eller lungor, och i samband med operation för att minska risken för blodpropp.[1]
Risker
Behandling med blodförtunnande läkemedel medför ökad blödningsrisk, exempelvis blödning från magtarmkanalen, urinvägar eller hjärnblödning. Risken för blödning skall vägas mot nyttan av behandlingen. Kontraindikation mot behandling kan för vissa läkemedel vara graviditet.[2]
Interaktioner
Olika blodförtunnande läkemedel har olika interaktioner, men warfarin är känd för sina många interaktioner, till exempel med ett flertal olika livsmedel som grapefrukt, johannesört och även läkemedel som antibiotikan erytromycin med flera. Dessutom är warfarin en vitamin K-antagonist, vilken påverkas av intaget av vitamin K som finns i många gröna växter. De som behandlas med warfarin måste monitoreras noggrant så att behandlingen befinner sig inom ett terapeutiskt fönster för att se att behandlingseffekt finns och att överdriven blödningsbenägenhet inte uppstår.
Typer
Antikoagulantia
Orala antikoagulantia är läkemedel som tas via munnen som påverkar koagulationsfaktorer i koagulationskaskaden.
Direktverkande orala antikoagulantia (DOAK), tidigare kallade NOAK (nya orala antikoagulantia), är läkemedel som har direkt verkan på koagulationsfaktorer.[3][4] Faktor Xa-hämmare innefattar apixaban (Eliquis), edoxaban (Lixiana) och rivaroxaban (Xarelto).[3][1] Trombinhämmare (faktor IIa-hämmare) innefattar dabigatran (Pradaxa).[3][1]
Antivitamin K (AVK)-läkemedel, eller vitamin K-antagonister (VKA), är kumarinderivat som hämmar vitamin K-beroende koagulationsfaktorer. Det enda använda AVK-läkemedlet i Sverige är warfarin (Waran).[5]
Trombocythämmare
Aggregationshämmande läkemedel påverkar trombocyternas förmåga att aggregera. Acetylsalicylsyra (Trombyl) minskar produktionen av det pro-trombotiska ämnet tromboxan A2 genom hämning av enzymet COX-1.[6] Klopidogrel (Plavix), prasugrel, och ticagrelor (Brilique) minskar trombocytaktivering genom hämning av receptorn P2Y12.[6]
Heparin
Heparin och dess derivat lågmolekylärt heparin, såsom dalteparin (Fragmin) samt kemiskt besläktade medel som fondaparinux (Arixtra), ökar effektiviteten hos antitrombin.[7]
Trombolys
Trombolys innebär upplösning av redan existerande blodproppar och är i särskilda fall en behandling vid stroke. Vid trombolys används bland annat plasminogenaktivatorer som alteplas (Actilyse) och tenekteplas (Metalyse).[8]
Källor
- ^ [a b c] Peter J Svensson, Anders Själander (28 januari 2025). ”Antikoagulantia, perorala – översikt”. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/hematologi/antikoagulantia-perorala-oversikt. Läst 2 maj 2025.
- ^ ”Blodförtunnande läkemedel”. 1177. https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/blodfortunnande-lakemedel/. Läst 3 maj 2025.
- ^ [a b c] Konrad Nylund, Zainab Al-Hadrawi, Anna Björkenheim (10 december 2024). ”Byte från warfarin till direktverkande orala antikoagulantia”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2024/12/byte-fran-warfarin-till-direktverkande-orala-antikoagulantia/. Läst 2 maj 2025.
- ^ Lars Göran Lundberg, Eli Westerlund (2025). ”Antikoagulatiabehandling med DOAK (= NOAK)”. viss.nu. https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/antikoagulatiabehandling-med-doak--noak. Läst 2 maj 2025.
- ^ Vladimir Radulovic, Valerie Bockisch, Henry Eriksson, Fariba Baghaei (28 april 2025). ”AVK-behandling, antikoagulation”. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/hematologi/avk-behandling-antikoagulation. Läst 2 maj 2025.
- ^ [a b] Gasecka, Aleksandra; Zimodro, Jakub M.; Appelman, Yolande (31 december 2023). ”Sex differences in antiplatelet therapy: state-of-the art”. Platelets 34 (1): sid. 2176173. doi:. ISSN 0953-7104. PMID 36809993. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09537104.2023.2176173. Läst 3 maj 2025.
- ^ Garcia, David A.; Baglin, Trevor P.; Weitz, Jeffrey I.; Samama, Meyer Michel (2012). ”Parenteral anticoagulants: Antithrombotic Therapy and Prevention of Thrombosis, 9th ed: American College of Chest Physicians Evidence-Based Clinical Practice Guidelines”. Chest 141 (2 Suppl): sid. e24S–e43S. doi:. ISSN 1931-3543. PMID 22315264. PMC: 3278070. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3278070/. Läst 3 maj 2025.
- ^ ”Metalyse, INN-Tenecteplas: Produktresumé” (pdf). ec.europa.eu. sid. 8. https://ec.europa.eu/health/documents/community-register/2016/20161021136063/anx_136063_sv.pdf. Läst 3 maj 2025.
Content Disclaimer
Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.
- The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
- There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
- It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
- Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
- Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.