Billnäs heter Pinjainen på finska, men namnformen Billnäs används även av de finskspråkiga när man talar om den forna bruksortens äldsta delar vid Hammarsmeds- och Bruksvägen, som har välvårdade bruksbyggnader att bese.
De äldsta bostads- och ekonomibyggnaderna är från 1700-talet. Billnäs har tilldelats Europa Nostra-priset för vårdandet av dessa. Bruksgården Villa Billnäs är belägen i Billnäs.
Etymologi
Billnäs ersatte namnet Skavistad på 1600-talet. Billnäs bruk fick sitt namn av brukets grundare Carl Billsten.[4] Till Skavistad bol (skatteenhet) i Pojo socken hörde byarna Pentby, Forsby, Gammelby, Åminne, Estböle på ena sidan om Svartå å, samt Skogäng, Klinkbacka och Lillfors på den andra sidan.[källa behövs]
Billnäs bruk
Billnäs bruk 1879
På och omkring Skavistad där Billnäs bruk grundades år 1641 hade det sedan medeltiden funnits bebyggelse. Vattenkraften hade i sekler använts för kvarnar som uppfördes på bägge sidor om forsen.[källa behövs]
Carl Billsten, tillhörande en tysksvensk släkt, erhöll 1641 rätt av den svenska kronan att grunda ett järnbruk i Billnäs. Han uppförde två stångjärnshamrar vid det 6-7 meter höga vattenfallet i Billnäs och en masugn vid forsen i Landsbro i Karis. Bergmästaren och brukspatronen Billstens gärning var av central betydelse under begynnelsen av Finlands industrihistoria. Han grundade också Fagervik bruk 1646 och sonen Carl Billsten den yngre grundade Skogby bruk 1682.[5][6]
På Billnäs tillverkades fram till slutet av 1800-talet endast stångjärn, knippjärn och i mindre skala manufaktursmiden. Åren 1888-90 anlades en spadfabrik och en verktygsfabrik, vilkas alster (spadar, skyfflar, hackor, högafflar, grepar, yxor m.m.) snart överflyglade den äldre produktionen; stångjärnstillverkningen upphörde 1904. Under 1800-talets tre sista decennier var Billnäs landets viktigaste järnbruk.[5]
År 1898 förändrade ägaren, brukspatronen Fridolf Leopold Hisinger, bruket till ett aktiebolag.[7] I början av 1900-talet lades hammarverken ner och man koncentrerade sig på manufaktursmide. [5]
År 1909 inleddes fabrikationen av möbel och skafttillverkningen i större skala, och sågen flyttades ca 300-400 m uppströms. Till bruket tillhörde i början av 1900-talet även 1 200 hektar mark, samt ett stort byggnadsbestånd i Billnäs för de cirka halvtannat tusental personer som var beroende av Billnäs bruk för sin försörjning.[5][8]
Billnäs Bruks Aktiebolags aktiemajoritet övergick åren 1918–1920 till Oy Fiskars Ab och ändrade 1935 namn till O.Y. Billnäs A.B. År 1970 slutade man tillverka kontorsmöbler i Billnäs. Fiskars verksamhet i den äldre industrimiljön i Billnäs upphörde i huvudsak 1989, då en stor del verksamheten flyttades till nya lokaler cirka en halv kilometer bort, mot Karis. Den sista industrin i gamla Billnäs kom att avvecklas år 2002, då även produktionsverktygsfabriken Tooling flyttades i anslutning till saxfabriken.[5][6]
Den gamla bruksmiljön i Billnäs ingår, tillsammans med andra bruksmiljöer i före detta Pojo kommun i Raseborg under namnet Pojo bruk, i ett av Finlands 27 nationallandskap utsedda 1992.[2]
Nutid
På Billnäs bruks område erbjuds uppköpsmöjligheter, restaurang- och caféverksamhet samt inkvarteringsmöjligheter.[9]
Åren 1999-2009 ordnades festivalen Faces vid Billnäs bruk.
Friluftsleden Kulturvallen mellan Pumpviken i Karis och Billnäs bruk öppnades sommaren 2021 med skyltar skrivna av historiker Kim Björklund och Aapo Roselius(fi).[10][11]
