Namnet Billdal förekommer redan år 1540 i formen Beeldal, och vidare Behldal 1679, Billedahl 1825 med betydelsen "ån som flyter fram med möda och besvär" alternativt "den nyckfulla ån, ån som bitvis flyter långsamt, bitvis snabbt". Syftningen är då på den bäck som flutit fram i dalen.[1]
Historia
Billdal var under 1500-talet en by bestående av två hemman. Under 1700-talet utvecklades Billdal Västergården (Billdals gård) till Askims sockens mest betydande. Billdals gård köptes omkring år 1860 av göteborgsköpmannen och brukspatronen James Robertson Dickson, som lät bygga ett nytt bostadshus i två våningar. När Säröbanan anlades under åren 1898–1903 placerades den första stationen i Billdal. Billdals kyrkogård anlades år 1978.[2]
Bebyggelse
Billdals bebyggelse är övervägande villor i ett havsnära område. Bebyggelsen är omgiven av skogbeklädda åsar och viss jordbruksmark. Här ligger Billdals park där det varje midsommar ordnas ett stort, traditionellt midsommarfirande.
Billdal var från början en jordbruksort och några av de äldre villorna har ett ursprung som gårdsfastigheter. De äldsta delarna ligger längs kusten från Killingsholmen och söderut. Orten är idag en förort till Göteborg och har förtätats kraftigt. I södra Billdal ligger bostadsområdena Västra och Östra Lindås, båda två dominerade av radhusbebyggelse. Lindåsskolan heter den lokala skolan.
I samband med att en generalplan upprättades för Billdal 1966, angavs de huvudsakliga områdena till (från norr till söder): Brottkärr, Skintebo, Uggledal, Hästebäck, Pjältered, Nygården, Svindal, Billdal, Storegården, Björkedal, Kopparåsen, Hulan, Ambjörnhagen, Letsegården, Trädgården, Hagen, Gatersered, Heden samt Lindås.[3]
I Billdal finns även en av de 20 största innebandyklubbarna i landet – Lindås Waves som startades 1994. Lindås har även en egen hemmaarena, Salming Arena (belägen i Askim). Billdal har även en seglingsklubb som håller till på Killingsholmens varv. Längs kusten i Billdal finns flera havsbad.
Nyckeltal
Primärområdets utsträckning.
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
^Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 5
^Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 363, 366. Libris2901637. ISBN 9189088050
^Exploateringsutredning Billdal, Celander Forser Lindgren Arkitektkontor, Askims kommun, 1966, karta 8.