Bildupphovsrätts kontor i före detta Teleskolan i Stockholm.
Bildupphovsrätt i Sverige[1] (tidigare Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, BUS), är en svensk ekonomisk förening med mål att företräda svenska bildkonstnärer i upphovsrättsfrågor. Föreningen, som grundades 1989 av Konstnärernas Riksorganisation KRO[2], företräder målare, skulptörer, grafiker, fotografer, illustratörer, konsthantverkare, videokonstnärer och formgivare.[3] Föreningen har 8 631 svenska medlemmar, varav omkring 1 100 är efterlevande rättighetshavare och genom avtal med liknande organisationer i andra länder företräder de också drygt 90 000 utländska bildupphovsmän (2016).[4]
Det är kostnadsfritt att bli medlem i Bildupphovsrätt, men föreningen gör ett administrationsavdrag (19% 2016[4]) på utbetalningar när de sker till konstnärerna. Under 2016 betalade Bildupphovsrätt ut 67,2 miljoner kronor till rättighetshavarna[4] Ersättningen kommer antingen från licensieringsverksamheten och fastställda prislistor eller via generella avtal som ingåtts med bildanvändare som kommuner, föreningar, auktionshus och företag som använder skyddade bilder i sin verksamhet.
Förmedlade ersättningar
Bildupphovsrätt administrerar flera ersättningar till upphovspersoner:
Följerätt, det vill säga den lagstadgade ersättning som rättighetshavare har rätt till när deras verk säljs vidare på andrahandsmarknaden.
Individuell reprografiersättning, det vill säga ersättning för att publicerade bilder kan fotokopieras inom undervisningen i Sverige. Utöver dessa fördelar Bildupphovsrätt också ut ersättning
när användare fått bildlicens för andra ändamål[5]
Rättsfall och uppgörelser
År 1996 bildades DUR - Konstnärernas Intresseförening för droit de suite upphovsrätt i Sverige för att i första hand hantera följerätten från auktionsverk. BUS hävdade ensamrätt och stämde DUR, men förlorade i Högsta domstolen.[6][7]
År 2012 stämde BUS upplevelseföretaget Live it Experiences AB för att använda Edvard Munch målning Skriet. Enligt en överenskommelse i mars 2013 skulle företaget betala 200 000 kronor till BUS, och förstöra den marknadsföring där bilderna användes.[8]
Den 13 juni 2014 stämde BUS Wikipedias svenska stödförening Wikimedia Sverige för att ha publicerat bilder av offentlig konst på webbsidan offentligkonst.se utan att ingå avtal med BUS.[9] Wikimedia Sverige gjorde tolkningen att elektronisk publicering av bilder av skulpturer på allmän plats inte utgör intrång i upphovsrätten,[10][11] men dolde bilderna från webbplatsen till följd av stämningen. Högsta domstolen gick på BUS linje.[12][13]
BUS-priset och Årets konstförklarare
Sedan 1996 delar Bus delar ut BUS-priset som instiftades tillsammans med Sveriges Tidskrifter. Priset delas ut till en person eller organisation som utmärkt sig genom att premiera arbete för bildkonsten under året.
Sedan 2012 delar de också ut priset Årets konstförklarare till en person som journalistiskt, pedagogiskt eller på annat sätt bidrar till att öka allmänhetens delaktighet i konstlivet.
