Biakdvärguv

Biakdvärguv
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteOtus
ArtBiakdvärguv
O. beccarii
Vetenskapligt namn
§ Otus beccarii
Auktor(Salvadori, 1876)

Biakdvärguv[2] (Otus beccarii) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3][4] Den förekommer endast i skogsområden på ön Biak utanför nordvästra Nya Guinea. IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Utseende och läten

Biakdvärguven är en 25 cm lång gulbrun uggla med korta och oansenliga örontofsar. Ansiktsskivan och ögonbrynen är rätt tydligt vitaktiga. Ovansidan är brun och tätt bandad med lite vitt på skapularerna. Undersidan är brun eller djupt roströd (två olika färgmorfer eller könsskillnad) med mycket tät och fin bandning. Lätet tros vara ett hårt kväkande ljud, på närhåll raspigt men på håll mer likt ett skall från en hjort.[1]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer på ön Biak (utanför nordvästra Nya Guinea).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Biak med närliggande öar.

Levnadssätt

Arten är skogslevande, framför allt i delvis avverkad skog, upp till åtminstone 300 meters höjd.[5][6] Den kan också ses i kustnära sumpskogar kantade av kraftigt beskogade kalkstensklippor.[7] Födan är dåligt känd, men består av insekter, spindlar och möjligen små ryggradslösa djur.[8] Den sägs häcka i trädhål.[8]

Status och hot

Biakdvärguven har ett litet utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (NT).[1] Beståndet uppskattas till 15 500–45 000 vuxna individer.[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Odoardo Beccari (1843-1920), italiensk botaniker, upptäcktsresande och samlare av specimen i Ostindien och på Nya Guinea.[9]

Noter

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2023 Otus beccarii . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 23 december 2023.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  5. ^ Bishop, K. D. 1982. Endemic birds of Biak Island.
  6. ^ Marks, J. S.; Cannings, R. J.; Mikkola, H. 1999. Family Strigidae (Typical Owls). In: del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. (ed.), Handbook of the birds of the world, pp. 76-242. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  7. ^ Marshall, J. T. 1978. Systematics of smaller Asian night birds based on voice. American Ornithologists' Union, Kansas.
  8. ^ [a b] König, C., F. Weick, and J.-H. Becking (2008). Owls of the World. Second Edition. Christopher Helm, London, United Kingdom.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​​ • GBIF: 5232282​​​ • Inaturalist: 20263​ • ITIS: 686651​ • IUCN: 22724754​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Avibase: BE2C3A1FBB1298B5​​ • Species+: 7675​ • Xeno-canto: Otus-beccarii​​​​​​

Information related to Biakdvärguv