Kommunen ligger vid kanten av Bünzslätten vid Wagenrains utlöpare, runt 1,5 kilometer öster om Bünz och 2,5 kilometer väster om floden Reuss. Största delen av området är flackt, bara i längst i nordväst och nordost är landskapet kulligt.[3]
Kommunen täcker en areal om 2,38 km², varav 0,47 km² skogsmark och 0,29 km² bebyggelse. Kommunens högsta punkt ligger 498 meter över havet nära nordvästra bygränsen, den lägsta på 436 meter över havet vid den södra kommungränsen.
Orten Besenbüren finns belagt ett flertal gånger i källor från 1300-talet (1303–1308 ze Bessembuͥrron, Bessenbuͥron; efter 1312 von Besembúren, ze Besembúrren; 1361 ze Besenbüren), och även i Acta Murensia som går tillbaka till den omkring 1160 nämns orten: in Besenbürren mansum. Ortnamnet är en gammalhögtysk sammansättning av personnamnet Baso och būria/būrrea/būrra ’bostad’, som tyder på att orten kan vara grundad av alemanner på 500- till 700-talet.[4][5]
1415 erövrade edsförbundet Aargau och Besenbüren blev nu del av länet Boswil i Freie Ämter-området, ett gemeine Herrschaft. von Heidegg-ätten behöll sina rättigheter också under edesförbundet. 1471 sålde de dessa till Muriklostret, men köpte tillbaka dem några år senare, för 1617 definitivt avyttra dem till klostret. I mars 1798 marscherade fransmännen in i Schweiz utropade den Helvetiska republiken. Besenbüren blev en kommun i den kortlivade kantonen Baden, sedan 1803 hör den till kantonen Aargau.
Under andra hälften av 1800-talet minskade folkmängden med 30 procent. Många husbränder, fattigdom och brist på odlingsbar jord framtvingade utvandring. Långt in på 1900-talet präglades kommunen av lantbruk. År 1980 nåddes bottennoteringen 280 invånare; då började en livlig byggaktivitet och på 25 år fördubblades folkmängden.
Politik
Kommunalstämman (Gemeindeversammlung), kommunens församlade röstberättigade, utövar den lagstiftande makten i kommunen. Verkställande organ är kommunfullmäktige (Gemeinderat) med fem ledamöter. Deras mandatperiod är fyra år och välj av folket i majoritetsval. Fullmäktige leder och representerar kommunen. Dessutom verkställer de kommunalstämmas beslut och utför de uppgifter som tilldelas av kantonen och federationen.
Arbetsmarknad
I Besenbüren finns det enligt Betriebszählung 2005 omkring 130 arbetsplatser, varav 34 % inom jordbruket, 18 % i småföretag och 48 % inom tjänstesektorn.[6] Flertalet av arbetstagarna pendlar dock och arbetar i kommuner i omgivningen i Bünztal (framförallt i Wohlen och Muri), men delvis också i Zürichs storstadsområde.
^Beat Zehnder (1991). Die Gemeindenamen des Kantons Aargau : Historische Quellen und sprachwissenschaftliche Deutungen. Historische Gesellschaft des Kantons Aargau. sid. 84f. ISBN 3-7941-3122-3 Angiven fonetisk skrift: bé͈sibǖ̀rə.
^Gabrielle Schmid: Besenbüren AG (Muri) i: Dictionnaire toponymique des communes suisses – Lexikon der schweizerischen Gemeindenamen – Dizionario toponomastico dei comuni svizzeri (DTS|LSG). Centre de dialectologie, Université de Neuchâtel, Verlag Huber, Frauenfeld/Stuttgart/Wien 2005, ISBN 3-7193-1308-5 och Éditions Payot, Lausanne 2005, ISBN 2-601-03336-3, s. 145. Angiven fonetisk skrift: [ˈbɛrkχə].
