Bergsgraven är en grav från cirka 2 500 år f.Kr. som påträffades vid anläggandet av Bergsrondellen i Linköping 1953. I graven påträffades skeletten från en ung man och kvinna, ett spädbarn, en hund samt olika föremål. Graven är från den del av yngre stenåldern som kallas stridsyxekulturen.
Om graven
I sambandet med bygget av bergsrondellen i Linköping hösten 1953, som sedermera ersattes av en större rondell på samma plats,[1] påträffades skeletten av en man, en kvinna, ett spädbarn och en hund.[2] Utgrävningen av graven pågick mellan den 16 och 28 november 1953.[3]
Graven var vid tidpunkten för sin tillkomst cirka 2 500 år f.Kr. högt belägen i landskapet.[4] Från gravplatsen hade man en milsvid utsikt mot över landskapet och sjön Roxen.[4] Några andra gravar har inte påträffats i området.[4]
Mannen i graven bedöms ha varit runt 30 år gammal när han avled, och kvinnan bedöms ha varit 18–20 år gammal.[2] Den hund som begravdes bedöms också ha avlidit i en högre ålder eftersom skelettet visar att den haft slitna leder.[2] När lämningarna undersöktes på nytt under 1980-talet upptäcktes även skelettet av en cirka tre månader gammal pojke, ett spädbarn, bland fynden.[4] Det är dock inte säkerställt om spädbarnet är samtida med övriga lämningar i graven eller ej.[2]
Både mannen och kvinnan i graven var placerade med sin ansikten åt sydost i så kallad hockerställning.[2] Mellan hunden och kvinnan var spädbarnet placerat.[3]
I graven har även flera föremål påträffats, däribland keramiska kärl och en så kallad strids- eller båtyxa.[2] Invid kvinnan har även resterna av en skinnpåse med bland annat flintbitar och två bäverkäkar påträffats.[2] Påsen kan ha varit tillsluten med två mindre ringar samt en kopparspiral som hittats vid den.[2]
Bergsgraven har rekonstruerats och dess bevarade innehåll är utställt på Östergötlands museum.[5][6] Under museets ombyggnad 2019 DNA-analyserades skeletten, vilket visade att de hade släktskap med stäppnomader, den tredje gruppen av invandrare till Sverige efter istiden.[6][7]
Graven är en av de mer betydande påträffade lämningarna från stridsyxekulturen i Sverige.[2][8]
Referenser
.jpg)
