Belägringen av Mitau, den dåvarande huvudstaden i Kurland tillhörande Polen-Litauen, ägde rum under det stora nordiska kriget. Staden och hela hertigdömet ockuperades av svenska styrkor år 1701. Ryska styrkor belägrade staden den 25 augusti 1705, som varade fram till den 3 september när den svenska garnisonen kapitulerade. Svenskarna, som under belägringen endast förlorat fem döda och 23 sårade, fick fritt avtåga till Riga. Ryssarnas sägs ha lidit en förlust av nästan 1 900 stupade och fler än 2 000 sårade.[2]
Referenser
Noter
- ^ [a b] Pelz, s. 183
- ^ [a b c d e] Ulfhielm, s. 230
- ^ Lundblad, s. 391
- ^ Wagner, s. 514.
Litteratur
- Pelz, Eduard: Geschichte Peters des Großen, Leipzig (1848)
- Daniel Ernst Wagner: Geschichte von Polen. Teil III, Leipzig 1777 (Hela texten)
- Lundblad, Knut: Geschichte Karl des Zwölften Königs von Schweden, Band 1, Hamburg (1835)
- Ulfhielm, Hans: Kungl. Artilleriet. Svenska Artilleriet i Östersjöprovinserna 1561–1721 : Artilleriet i krigen. Militärhistoriska förlaget, Bohus (2005)