Begreppsrunor är runor som istället för bokstav agerar ideogram, det vill säga skrivtecken som står för ett ord eller ett begrepp istället för ett språkligt ljud eller stavelse, och representerar då sitt namn istället för sina ljudvärden. Se Runor § Runornas namn för de olika runnamnen.
Ett äldre exempel på begreppsruna finns hos Stentoftenstenen i Blekinge där man kan läsa "Hådulf gav ᛃ". ᛃ-runan [J] antas här stå för jara, ”äring, årsväxt, årsskörd” (samma rot som 'år' på svenska och year på engelska), varför skriften ungefär torde betyda ”Hådulf gav god tillväxt”.
Senare exempel är bland annat den isländska dikten Hávamál i Codex Regius och den svenska hednalagen, där runan ᛘ [mader], som betyder ”man” (fornnordiska: maðr), användes som synonym till man för att spara utrymme. I hednalagen står inledningsvis:
Givr ᛘ oquæþins orð manni · þu ær æi mans maki oc eig ᛘ i brysti · Ek ær ᛘ sum þv
Giver man okvädningsord till annan · ”Du är ej mans make (like) och ej man i bröstet” · ”Jag är man som du”
