Bagge har sedan medeltiden burits av flera orelaterade släkter, både adliga och ofrälse. Ett urval av dessa redovisas nedan. Bagge har även använts som soldatnamn.[1]
Släkter med namnet Bagge
Bagge från Marstrand
En vitt utbredd släkt från Bohuslän, se Bagge (Marstrandssläkten).
Bagge från Västergötland
Stamfadern Per Olofsson Bagge, var byggmästare och timmerman på Karlegården under Gräfsnäs i Västergötland. Hans sonson Petter Bagge, (1679–1754), var inspektor vid Ôvedskloster i Skåne. Gift med Benedicta Sörensdotter Sture, (1686–1743). De fick sonen Carl Gustaf (1718–1762), kyrkoherde i Balkåkra och Snårestad. Nationalekonomen och högerledaren Gösta Bagge tillhörde denna släkt.[2][3]
Bagge av Botorp
Medeltida frälseätt, se Bagge av Botorp.
Bagge af Boo
Svensk adlig ätt 1556–1636, se Bagge af Boo.
Bagge af Berga och Bagge af Söderby
Båda dessa ätter är utgrenade ur Abjörnssönernas ätt på svärdssidan, se Bagge af Berga och Bagge af Söderby.
Bagge af Berga
Bagge av Berga anses härstamma från Abjörnssönernas ätt på svärdssidan, från vilken den utgrenats vidare till olika ätter, och Riddarhuset likställer Abjörnssönernas ätt med Bagge av Söderby.
| ”
|
Ätten Bagge af Berga är en gammal frälsesläkt (de s k Abjörnssönerna), känd sedan 1344 och besutten bland annat i Reftele socken i Jönköpings län, som vid slutet av 1300-talet antog mödernevapnet, sparre över blad, vilket senare ändrades till hälften dubbelgrenad (”half annen”) sparre över blad.
|
„
|
Medlemmar av ätten (urval)
- Måns Pedersson, adlad 1517 av Sten Sture den yngre
Bagge, finländsk frälseätt
Kvartermästaren Lasse Bagge, omnämnd 1583, är släktens förste kände medlem. Hans svärdotter Anna Månsdotter fick som änka 1614 stadfästelse på frälsevillkor för sin sätesgård Kardrag i Borgå socken. Uppgifter om den längst levande av släkten, en sonson till Anna Månsdotter, saknas efter 1691.[4]
Källor