August Palme

August Palme
August Palme
August Palme
FöddBror August Palme
18 december 1856
Kalmar
Död3 september 1924 (67 år)
Annecy, Frankrike
IMDb
August Palme som Jean i Strindbergs Fröken Julie.

Bror August Palme, född den 18 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike då han klämdes ihjäl i en hiss[1], var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme.

Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874–1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg.

Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i Galeotto, den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1875 Gustav Adolf Siri Brahe och Johan Gyllenstierna
Gustav III		 Nya teatern[2]
Porträttet
August von Kotzebue		 Nya teatern[3]
1885 Hjalmar Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen		 Konstantin Axelsson Stora Teatern[4]
Ambrosius Stub Ambrosius
Chr. K.F. Molbech		 Victor Hartman Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1886 Tygeson, professor Geografi och kärlek (Geografi og kærlighed)
Bjørnstjerne Bjørnson		 Kungliga Dramatiska Teatern
1887 Johannes Rosmer Rosmersholm
Henrik Ibsen 		Kungliga Dramatiska Teatern
1888 Örnegren, possessionat Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche		 Kungliga Dramatiska Teatern
1889 Ernesto Galeotto
José Echegaray		 Dramatiska Teatern[6]
Falk Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie)
Henrik Ibsen		 Dramatiska Teatern[7]
1892 Paul Hofmeister Krig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan		 Dramatiska Teatern[8]
Valdemar Nyström, löjtnant i flottan Kära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern[9]
1900 Maurice Brott och brott
August Strindberg		 Dramatiska Teatern[10]
Romeo Romeo och Julia
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[11]
Antifolus från Efesus Förvexlingarne
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[12]
Gringoire Gringoire
Théodore de Banville		 Dramatiska Teatern[13]
1901 Emmanuel Cauvelin Familjeband
Gaston Devore		 Dramatiska Teatern[14]
Roger de Céran Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		 Dramatiska Teatern[15]
Tristan Kung Renés dotter
Henrik Hertz		 Dramatiska Teatern[16]
1902 Greve von Neipperg Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau		 Dramatiska Teatern[17]
1905 Jakob Lynggaard & C:o
Hjalmar Bergstrøm		 Dramatiska Teatern[18]
Petrucchio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[19]
1906 Grosshandlare Holm Far och son
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern[20]
Skådespelaren Sandalof Uppgörelse
Ignatij Nikolajevitj Potapenko		 Dramatiska Teatern[21]
Major von Tellheim Minna von Barnhelm
Gotthold Ephraim Lessing		 Dramatiska Teatern[22]
1908 Vincenz Arnberg Den stora lidelsen
Raoul Auernheimer		 Gustaf Linden Dramaten

Referenser

Noter

  1. ^ Bo Bergman (7 september 1924). ”August Palme död”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-07/244/8. Läst 31 december 2015. 
  2. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 1. 20 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-20/3265/1. Läst 30 juli 2015. 
  3. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015. 
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1885. https://tidningar.kb.se/fzrwpn3r20ws2rf/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  5. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 oktober 1885. https://arkivet.dn.se/tidning/1885-10-21/6331B/2. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. https://tidningar.kb.se/8224221/1889-05-18/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1889-05-01&to=1889-05-31. Läst 28 juli 2015. 
  7. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  8. ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  9. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  10. ^ ”Brott och brott”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S3%3a006. Läst 24 oktober 2015. 
  11. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S15%3a039&pos=41. Läst 23 oktober 2015. 
  12. ^ ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015. 
  13. ^ ”Gringoire”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S19%3a047. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015. 
  15. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a010&pos=45. Läst 23 oktober 2015. 
  16. ^ ”Kung Renés dotter”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S3%3a006. Läst 23 oktober 2015. 
  17. ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a044&pos=31. Läst 23 oktober 2015. 
  18. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (44): sid. 559. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119181607/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_44.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (47): sid. 601. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_47.pdf. Läst 19 november 2015. 
  20. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 59. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. [död länk]
  21. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233650/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-14/13136a/3. Läst 7 augusti 2015. 

Övriga källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bror August Palme, 1904–1926.

Externa länkar