August Leskien

August Leskien
FöddJohann Heinrich August Leskien
8 juli 1840[1][2][3]
Kiel[4]
Död20 september 1916[1][2][3] (76 år)
Leipzig[4]
BegravdSüdfriedhof
Medborgare iKejsardömet Tyskland
Utbildad vidLeipzigs universitet
Jenas universitet
Kiels universitet
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare, slavist
ArbetsgivareLeipzigs universitet
Göttingens universitet
Jenas universitet
BarnIlse Leskien (f. 1879)
Utmärkelser
Albrektsorden
Hedersdoktor vid universitetet i Oslo
Kommendör av andra klassen av Albrektsorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Johann Heinrich August Leskien, född 8 juli 1840 i Kiel, död 20 september 1916 i Leipzig, var en tysk språkforskare.

Leskien blev filosofie doktor i Leipzig 1864, privatdocent i Göttingen 1867 och extra ordinarie professor i jämförande språkforskning i Jena 1869 samt 1870 professor i slaviska språk vid universitetet i Leipzig.

Leskien var en av sin tids främsta språkforskare. I Die Declination im Slavisch-Litauischen und Germanischen (1876) uppställde han först satsen, att ljudlagarna verkar undantagslöst, och han kan så tillvida anses som huvudman för den så kallade junggrammatiska skolan inom språkvetenskapen (vilken för övrigt representerades av Karl Brugmann, Hermann Paul, Hermann Osthoff och de flesta dåtida yngre språkforskare).

Leskien var länge medredaktör i Vatroslav Jagićs "Archiv für slavische Philologie". Tillsammans med Brugmann har deltog han i striden om konstspråk (mot esperanto). Leskien invaldes som ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1914.

Bibliografi (i urval)

  • De ratione quam I. Bekker in restituendo digammo secultus est (1866)
  • Handbuch der allbulgarischen Sprache (1871; tredje upplagan 1898)
  • Die Declination im Slavisch-Litauischen und Germanischen (1876; prisbelönt av Jablonowskiska sällskapet i Leipzig)
  • Litauische Volkslieder und Märchen (tillsammans med Brugmann, 1882).
  • Der Ablaut der Wurzelsilben im Litauischen (1884)
  • Grammatik der altbulgarischen Sprache (1909)

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/August-Leskientopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: leskien-august, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лескин Август”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

Auktoritetsdata