Han deltog i spelmanstävlingen i Uppsala år 1909, och erhöll där första pris i fiolspel. Året därpå, 1910, var han inbjuden till den stora riksspelmansstämman i Stockholm och erhöll där av Anders Zorn det s. k. Zornmärket i silver och därmed titeln riksspelman. Han började efter faderns frånfälle även att spela nyckelharpa, vilken han förbättrade vintern 1929–1930 så att det blev spelbart i alla tonarter, vilket tidigare ej varit fallet. Han var i flera somrar anställd som nyckelharpospelman på Skansen i Stockholm.
Bohlin var bosatt i Broberget, Harbo socken 1919–1930. Under sina år i Harbo spelade Bohlin mycket tillsammans med bröderna Tallroth, vilka har fört vidare hans repertoar och spelstil. Han flyttade 1931 till Uppsala där han bl. a. var verksam som vaktmästare vid Disagården i Gamla Uppsala 1931–1934.
Tillsammans med fadern, Johan Bohlin (1841–1916), var han flitigt engagerad som spelman vid otaliga bjudningsdanser samt bröllop och fester av olika slag. De spelade in en rad grammofonskivor 1912–1913 vilka finns samlade på en cd 2005. August Bohlin är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.