Artur von Schmalensee var son till stationsinspektoren Carl Oscar Alfred von Schmalensee och Emma Nathalia Johansson samt från 1935 gift med Alfhild Olofsson. Han utbildade sig på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1923 och vid Konsthögskolans arkitekturskola i samma stad 1928. Hans examensarbete var ett förslag med nio skyskrapor, 26 våningar höga, placerade i cityområdet mellan Konserthuset och Klarabergsgatan, ett förslag i Le Corbusiers anda. Under sin utbildningstid gick Schmalensee från arkitektkontor till arkitektkontor som perspektivtecknare.
Verksamhet
Artur von Schmalensee var från 1926 en av de ledande medarbetarna Kooperativa förbundets arkitektkontor, KFAI. Han kom med sin precisa, funktionalistiska formbehandling att markera sig som radikal industriarkitekt. Lumalampans fabrik i Hammarby i Stockholm från 1928–30, tillsammans med Eskil Sundahl, är ett exempel härför. En viktig insats gjorde von Schmalensee med studentbostäder och Studentstaden i Uppsala (1947−53). Första etappen gjordes i en klassicerande uttrycksform som inte låg i tiden och därför fick hård kritik. Den kallades bland annat "teatral" i pressen. Andra etappen gjordes därför med modernistiska punkthus. I Kirunas gamla stadshus (1959) använder von Schmalensee en tidig postmodernism, en stilriktning som kom att bli vanlig från sena 1960-talet och ända fram till sekelskiftet. Han är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[4]