PROFILPELAJAR.COM

Arktiska rådet
	Arktiska rådet
	Medlemsländer Observatörsländer
Bildad	19 september 1996 (28 år sedan) (Ottawa-deklarationen)
Syfte/fokus	Skydda arktisk miljö, hållbar utveckling och förbättra arktiska invånares välstånd
Säte	Tromsø, Norge (sedan 2012)
Plats	Arktis
Webbplats	arctic-council.org

Arktiska rådet (Arctic Council) är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska länderna och sex organisationer för ursprungsfolk. Verksamheten är inriktad på skydd av den arktiska miljön, hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.

Historia

Rådet har sitt ursprung i Arctic Environmental Protection Strategy (AEPS, även kallad Rovaniemiprocessen), som signerades av länderna på finskt initiativ år 1991. Arktiska rådet bildades på basis av 1996 års Ottawadeklaration.

Administration

Verksamhet och möten

Ordförandeskapet roterar mellan de åtta arktiska staterna vartannat år. Senast Sverige var ordförandeland var under perioden 2011–2013. I slutet av varje ordförandeperiod möts rådet – med närvaro av utrikesministrarna – i en arktisk stad.

Mellan dessa möten leds verksamheten av en ämbetsmannakommitté (Senior Arctic Officials, SAO) bestående av representanter för de åtta arktiska staterna och de sex ursprungsfolken (Senior Arctic Officials och permanent participants).

Platser för ministermöten

1998 Iqaluit, Kanada
2000 Barrow, USA
2002 Enare, Finland
2004 Reykjavik, Island
2006 Salechard, Ryssland
2009 Tromsø, Norge
2011 Nuuk, Grönland
2013 Kiruna, Sverige
2015 Iqaluit, Kanada
2017 Fairbanks, USA
2019 Rovaniemi, Finland
2021 Reykjavik, Island

Sekretariatet

Inledningsvis fick ordförandelandet även ansvar för rådets sekretariat. Från 2007 till 2013 sköttes det av Norska Polarinstitutet. Ett permanent sekretariat upprättades 2013 i Tromsø i Norge. Dess förste ordförande är Magnús Jóhannesson, Island.

Arbetsgrupper

Verksamheten bedrivs i sex arbetsgrupper som bemannas på expertnivå av fackdepartement, myndigheter och forskare. Arbetsgrupperna är:

Arctic Monitoring and Assessment Programme, AMAP
Conservation of Arctic Flora and Fauna, CAFF
Protection of Arctic Marine Environment, PAME
Emergency Prevention, Protection and Response, EPPR
Sustainable Development Working Group, SDWG
Arctic Council Action Plan, ACAP

Dessutom finns fyra program:
Arctic Biodiversity Assessment
Circumpolar Biodiversity Monitoring Program
Arctic Climate Impact Assessment (ACIA)
Arctic Human Development Report

Medlemmar

Medlemsstater

(Inom parentes vilka år länderna varit ordförandeland)

Danmark (2009–2011) – representerar även Färöarna och Grönland
Finland (2000–2002, 2017–2019)
Island (2002–2004, 2019–2021)
Norge (2006–2009, 2023–2025)
Sverige (2011–2013)
Kanada (1996–1998, 2013–2015)
Ryssland (2004–2006, 2021–2023)
USA (1998–2000, 2015–2017)

Ursprungsfolk

(Med status som permanenta deltagare)

Aleut International Association, en organisation för det aleutiska folket i Ryssland och USA
Arctic Athabaskan Council, en organisation för athabasker i USA och Kanada
Gwich’in Council International, en organisation för gwich'in i Kanada och USA
Inuit Circumpolar Council, en organisation för inuiter på Grönland och i Kanada, USA och Ryssland
Rysslands organisation för ursprungsbefolkningar i norr, vilken representerar 41 ryska ursprungsfolk
Samerådet

Icke-statliga organisationer

Länder med observatörsstatus

Frankrike, Indien, Italien, Japan, Kina (2013), Nederländerna, Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland

Länder med särskild observatörsstatus

EU, Turkiet

Se även

Källor

Om Arktiska rådet på regeringskansliets webbplats, läst 2012-10-11 och 2015-03-10
Arktiska rådets webbplats, läst 2015-03-10

Vidare läsning

En beskrivning av Arktiska rådets arbete under svenska ordförandeskapet finns i boken: The Changing Arctic, Creating a Framework for Consensus Building and Governance within the Arctic Council, av Douglas C. Nord (2016).