Ariane 5

 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-12)
Motivering: Artikeln talar bland annat om att raketens framtid kommer att beslutas 2012.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
För andra betydelser, se Ariane.
Ariane 5G
Ariane 5 (mock-up).jpg
Fakta
TillverkareAérospatiale
LandFrankrike
Mått
Höjd59 m
Diameter5,4 m
Massa777 000 kg
Antal steg2 st
Kapacitet
Nyttolast till LEO16 000 kg
Nyttolast till
Geostationär bana		6 800 kg
Familj
FamiljAriane
FöregångareAriane 4
EfterföljareAriane 6
Historik
StatusPensionerad
UppskjutningsplatserELA 3 Centre Spatial Guyanais
Uppskjutningar117 st
(G: 16, G+: 3, GS: 6, ECA: 82, ES: 8)
Lyckade112 st
Misslyckade2 st (G: 1, ECA: 1)
Delvis misslyckade3 st (G: 2, ECA: 1)
Jungfrufärd4 juni 1996
Sista färd5 juli 2023
Boosters - EAP P238
Antal boosters2 st
Kraft6 650 kN
Specifik impuls275 sek
Bränntid130 sekunder
BränsleFast
Boosters - EAP P241
Antal boosters2 st
Kraft7 080 kN
Bränntid140 sekunder
BränsleFast
Första steget - EPC H158
Motorer1 x Vulcain
Kraft1 015 kN
Specifik impuls440 sekunder
Bränntid605 sekunder
BränsleLH2 och LOX
Första steget - EPC H173
Motorer1 x Vulcain 2
Kraft1 390 kN
Specifik impuls310 sekunder
Bränntid540 sekunder
BränsleLH2 och LOX
Andra steget - EPS L9.7
Motorer1 x Aestus
Kraft27 kN
Specifik impuls324 sekunder
Bränntid1 100 sekunder
BränsleN2O4/MMH
Andra steget - EPS L10
Motorer1 x Aestus
Kraft27 kN
Bränntid1 170 sekunder
BränsleN2O4/MMH
Andra steget - EPS ESC-A
Motorer1 x HM7B
Kraft67 kN
Specifik impuls446 sekunder
Bränntid945 sekunder
BränsleLH2 och LOX

Ariane 5 är en fransktillverkad raketfamilj från det fransk-tyska företaget Astrium. Idag finns två modeller: Ariane 5 ES och Ariane 5 EC-A. De är två raketer med samma huvudmotorer, men med olika övre steg för att uppfylla kundernas krav på olika satelliters banor. Utveckling pågår inom ESA av ett nytt övre steg och en ny raketmotor ”Vinci” som från 2016 skall ersätta de båda andra modellerna.

Araine 5 skjuts upp cirka sex gånger per år och har oftast två satelliter ombord. Total massa som kan skjutas upp är cirka 20 ton till låg bana och 9,5 ton till geostationär omloppsbana (GTO). 80-90 % av de uppskjutna satelliterna är kommersiella telekomsatelliter. Arianespace, det bolag som säljer uppskjutningarna av Ariane 5, meddelade i september 2010 att företaget sedan de grundades 1980 skjutit upp 283 satelliter åt 77 kunder.[1] Under raketens livslängd sköts

Priset per raket var 2015 ca 170 miljoner €. 150 miljoner € betalades av köparna och 20 miljoner € av ESA.[2]

Ariane 5 är en säker raket och har (december 2017) 82 lyckade uppskjutningar i rad. Den har en högre tillförlitlighet och färre haverier än föregångaren Ariane 4 efter motsvarande antal uppskjutningar. Ursprungligen planerades att använda Ariane 5G för att skjuta upp ESA:s rymdfärja Hermes. Hermesprojektet lades ner 1993.

I september 2018 gjordes den hundrade uppskjutningen av en Ariane 5-raket. Två har misslyckats och tre ses som delvis misslyckade.

Sista uppskjutningen av en Ariane 5 skedde 5 juli 2023. Ombord fanns två satelliter som placerades i geostationär omloppsbana.[3][4]

Modeller

  • Ariane 5 FLS
  • Ariane 5 RRL
  • Ariane 5 VTVL
  • Ariane 5 G
  • Ariane 5 EC-A
  • Ariane 5 V
  • Ariane 5 EC-B
  • Ariane 5 ES ATV

Ariane 5 ES ATV användes för att skjuta upp Europas ATV (Automated Transfer Vehicle), en obemannad farkost för att skicka bland annat förnödenheter och bränsle till ISS.

Sverige

Sverige har genom att stödja Arianesystemet tagit en roll i denna teknologiutveckling. Satsningen på tidig demonstration av svenskutvecklade produktionsteknologier ger en unik konkurrenskraft för svensk industri. RUAG Space i Göteborg har levererat samtliga datorer till Ariane-raketerna. Till Ariane 1-4 har man sedan 1979 levererat 156 styrdatorer. För den nuvarande Ariane 5 levererar man två datorer per raket och telemetriantennerna. GKN Aerospace Sweden har ansvaret för den tekniska utvecklingen samt tillverkningen av det komplicerade utloppsmunstycket och de båda avancerade motorturbinerna.

Framtid

ESA och franska rymdstyrelsen CNES planerar för en första uppskjutning av efterföljaren, Ariane 6, i slutet av 2023 eller början av 2024.[4][5] Inom flera ESA-program, bland annat Future Launcher Preparatory Program, analyseras olika konfigurationer och teknologier. Den kompetens som finns inom rymdindustrin i Sverige och dess delsystem möjliggör nu större deltagande i Ariane 5 då flera svenska företag, utöver Volvo Aero och RUAG, har identifierats som möjliga leverantörer. 2014 valde man att istället satsa på Ariane 6.

Uppskjutningar

Se Lista över Ariane-uppskjutningar för en lista över alla Ariane-uppskjutningar.

Referenser

  1. ^ ”Arianespace at Euroconsult's World Satellite Business Week” (på amerikansk engelska). Arianespace. https://www.arianespace.com/press-release/arianespace-at-euroconsults-world-satellite-business-week/. Läst 6 juli 2023. 
  2. ^ Selding, Peter B. de (5 januari 2015). ”With Eye on SpaceX, CNES Begins Work on Reusable Rocket Stage” (på amerikansk engelska). SpaceNews. https://spacenews.com/with-eye-on-spacex-cnes-begins-work-on-reusable-rocket-stage/. Läst 6 juli 2023. 
  3. ^ Dinner, Josh (5 juli 2023). ”Farewell, Ariane 5! Europe's workhorse rocket launches 2 satellites on final mission (video)” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/ariane-5-rocket-final-launch-success. Läst 6 juli 2023. 
  4. ^ [a b] Foust, Jeff (5 juli 2023). ”Ariane 5 launches for the final time” (på amerikansk engelska). SpaceNews. https://spacenews.com/ariane-5-launches-for-the-final-time/. Läst 6 juli 2023. 
  5. ^ ”Ariane 6 joint update report, 8 June 2023” (på engelska). www.esa.int. https://www.esa.int/Enabling_Support/Space_Transportation/Ariane_6_joint_update_report_8_June_2023. Läst 6 juli 2023. 
v • r
Ariane raketfamilj
Raketer
Raketmotorer
Aestus • HM7B • Viking • Vinci • Vulcain
Uppskjutningsplats
Listor
Relaterat