Arabtrapp[2] (Ardeotis arabs) är en huvudsakligen afrikanskfågel i familjen trappar inom ordningen trappfåglar.[3] Den förekommer i ett band söder om Sahara från Mauretanien till Somalia, men även i Jemen på Arabiska halvön. Fågeln minskar i antal på grund av jakt och habitatförstörelse, så pass att IUCN listar den som nära hotad.
Utseende
Arabtrappen är en stor (70-90 centimeter) trapp med mycket fint tvärvattrad grå hals och brun rygg. I nacken syns en tofs med ett svart streck längs sidan på hjässan. I flykten har den mindre vitt på vingarna än andra trapparter i området.[4]
Läte
Arten är relativt tystlåten, men raspiga och trumpetande "pah pah" hörs under spelet och dämpade skall som varningsläten.[5]
Utbredning och systematik
Arabtrapp förekommer i norra Afrika samt på södra Arabiska halvön. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
Ardeotis arabs lynesi – förekommer i västra Marocko, förmodligen utdöd[6]
Fågeln förekommer i halvöken, på öppna grässlätter och ibland till och med i öppen skog där den lever av gräshoppor, skalbaggar och syrsor men också små ryggradsdjur som reptiler, gnagare och fågelungar. Den intar också frön, frukter och köttigare bitar av växter. Den kan tillbringa en stor del av dagen med att födosöka, framför allt tidigt på morgonen och sen eftermiddag. Boet är grund grop som ibland fodras med någon form av växtlighet. Den lägger ett till två ägg som troligen enbart ruvas av honan.[7]
Ägg, museumsexemplar
Status och hot
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad (NT) eftersom den tros minska relativt kraftigt i antal på grund av jakt och habitatförstörelse.[1][8] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vida spridd i väldigt dåligt undersökta områden och kan därför möjligen fortfarande vara vanlig på många ställen.[6]
^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 412. ISBN 978-91-7424-039-9
^Urban, E. K., C. H. Fry, and S. Keith, eds. (1986). The Birds of Africa. Volume 2. Academic Press, London & New York.
^ [ab] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^Collar, N., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2018). Arabian Bustard (Ardeotis arabs). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53713 22 januari 2018).
^Thiollay, J.-M. 2006. Severe declines of large birds in the northern Sahel of West Africa: a long-term assessment. Bird Conservation International 16(4): 353-365.
