Fürstenberg stod i stor gunst hos kurfursten August den starke av Sachsen och var under dennes frånvaro i Polen 1697–1706 och 1709–1711 ståthållare i Sachsen. Han skildras i samtida memoarer som en intrigant och obetydlig man; de reformplaner han först sökte förverkliga uppgav han snart i den sachsiska adelns intresse. Med honom utslocknade furstelinjen Fürstenberg-Heiligenberg.