Annichen Cecilie Kringstad, född 15 juli 1960 i Oslo i Norge,[1] är en svensk tidigare orienterare på elitnivå, som var framgångsrik under 1980-talet. Med sina sex VM-guld är hon en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika orienterare.[2]
Biografi
Bakgrund
Kringstad föddes i Norge och flyttade med familjen till Sverige i två års ålder. Efter Dals Långed bodde familjen ett tag i Norge igen, därefter i Västerbotten och sedan i värmländska Säffle, innan hon som elvaåring började syssla med orientering. Då var hon knuten till Säffle OK.[3] Efter åtta år med den klubben bytte hon 1979 till OK Ravinen,[3] i samband med att hon flyttade till Stockholm.
Ett år sedan gick flyttlasset till Dalarna och Borlänge. Den lokala orienteringsklubben Stora Tuna IK[3] genomförde en satsning på kvinnlig orientering, och den unga Annichen Kringstad var en av klubbens största talanger.
Framgångar och friidrott
Kringstad vann guld i tre VM på rad; hon tog guld både individuellt vid tävlingarna 1981, 1983 och 1985. Åren 1980 till 1985 tog hon totalt tolv SM-guld (klassisk, lång, natt och budkavle), och åren 1981–1986 segrade hon i O-ringen fem gånger av sex möjliga. För år 1981 blev hon tilldelad både Bragdguldet och Jerringpriset. Hon utsågs till Årets idrottskvinna åren 1981 och 1985.[4]
Annichen Kringstad tävlade ibland även i friidrott. 1984 tog hon silver vid SM i maraton.[4]
Efter den aktiva karriären
Hon var åren 2011–2012 (eller 2010–2012[a]) kommunikationschef på Svenska Orienteringsförbundet.[5][6] Därefter har hon arbetat som reseledare.
Kringstad deltog 2012 i TV-tävlingen Mästarnas mästare[7] och kom på femte plats.
Meriter
VM
- 1981 guld, individuella distansen
- 1981 guld, stafett
- 1983 guld, individuella distansen
- 1983 guld, stafett
- 1985 guld, individuella distansen
- 1985 guld, stafett
NM
Vid JNM tog hon sammanlagt tre medaljer. Vid seniorernas nordiska mästerskap erövrade hon två medaljer – stafettguld 1982 och ett stafettbrons 1984.[5]
SM
Totalt erövrade Kringstad, mellan åren 1978 och 1985, 14 orienteringsguld vid JSM och SM.[5]
Utmärkelser
Referenser
Fotnoter
- ^ Källan på Orientering.nu är motsägelsefull.
Noter
Källor
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
