Via ett studentpolitiskt engagemang rekryterades hon till Utbildningsdepartementet av Ingvar Carlsson när denne var utbildningsminister i regeringen Palme I i början av 1970-talet.[1] Inledningsvis var Lindgren handläggare på departementet men började snart skriva politiska texter. Lindgren är medförfattare till skriften Vad är socialdemokrati? (första utgåvan 1974) tillsammans med Ingvar Carlsson. En femte reviderad och i långa stycken nyskriven upplaga utkom 2007 och trycktes på nytt 2008 med mindre omarbetningar.
Lindgren har senare omväxlande arbetat åt socialdemokratiska politiker i regeringskansliet, bland annat som talskrivare åt Ingvar Carlsson och Olof Palme, och olika socialdemokratiska tidningar, som ledarskribent och redaktör.[1]
Lindgren var chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden 1986–1990 och 1992–1998. Hon var medförfattare till flera av socialdemokraternas partiprogram under 1970-, 1980- och 1990-talen.
Tillsammans med sin dotter Marika Lindgren Åsbrink utgav Lindgren 2007 boken Systrar, kamrater! där nio av arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer porträtteras. De beskriver också hur Kvinnornas Fackförbund bildades, liksom den socialdemokratiska kvinnorörelsens historia.
Under sina sex år som utredningschef i Arbetarrörelsens Tankesmedja skrev Lindgren ett 30-tal rapporter och analyser på politikområden som ekonomi, sysselsättning, utbildning, friskolor, äldreomsorg, privatiseringar, skatter och välfärd. Hon medverkar regelbundet med debattartiklar och analyser i en rad medier och har under flera år på Tankesmedjans hemsida och i dess nyhetsbrev publicerat dagspolitiska kommentarer under vinjetten "Veckans analys".