Andrej Famintsyn

Andrej Famintsyn
Född29 juni 1835 (g.s.)
Moskva[1]
Död8 december 1918[1][2] (83 år)
Sankt Petersburg[1][2]
Begravdortodoxa Smolenskkyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidSankt Petersburgs universitet, [3]
SysselsättningLichenolog, botaniker[4], universitetslärare[5]
ArbetsgivareKejserliga medicinsk-kirurgiska akademin
Sankt Petersburgs universitet (1857–1889)[6]
Rysslands Vetenskapsakademi (1878–)[7]
Bestuzjevkurserna (1879–1886)[8]
FöräldrarSergej Famintsyn
Vilhelmina Mestmacher
SläktingarAleksandr Famintsyn (syskon)
Redigera Wikidata

Andrej Sergejevitj Famintsyn (ryska: Андрей Сергеевич Фаминцын), född 29 juni (gamla stilen: 17 juni) 1835 i Moskva, död 8 december 1918 i Petrograd, var en rysk växtfysiolog.

Famintsyn blev filosofie doktor i botanik i Sankt Petersburg 1867 och blev 1884 professor i botanik vid ryska vetenskapsakademins fysisk-matematiska avdelning och direktor för laboratoriet för växtanatomi och växtfysiologi.

Bibliografi (i urval)

  • Die Wirkung des Lichtes auf das Wachsen der keimenden Kresse (1865)
  • Zur Entwicklungsgeschichte der Gonidien und Zoosporenbildung der Flechten (tillsammans med J. Boranetskij, 1867)
  • Die anorganischen Salze als ausgezeichnetes Hilfsmittel zum Studium der Entwickelung niederer clorophyllhaltiger Organismen (1871)
  • Beitrag zur Keimblattlehre im Pflanzenreiche (1876)
  • Embryologische Studien (1879)
  • Beitrag zur Symbiose von Algen und Thieren (1889)

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фаминцын Андрей Сергеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Dimitri Ivanovich Litvinov: Materials for a Biography, vol. 6, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2014, s. 11-34.[källa från Wikidata]
  3. ^ Wladimir Timopheyevitch Schewiakoff (1859–1930): Investigation of Protists of the Gulf of Naples. A Life Long Story. Part I. In the Russian Empire, vol. 8, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2016, s. 66-93.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.biodiversitylibrary.org , läst: 5 december 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2015871986, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Vladimir L. Komarov and St. Petersburg University, vol. 12, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 68-94, 10.24411/2076-8176-2020-14004.[källa från Wikidata]
  7. ^ Awards Named for the Academician Karl von Baer: A History of Their Foundation and Significance, vol. 6, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2014, s. 26-47.[källa från Wikidata]
  8. ^ Recollections of Yulia I. Faussek (Andrussova). The Publication with Commentary by S.I. Fokin, An introductory Essay by S.I. Fokin and O.B. Vahromeeva, vol. 3, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2011, s. 90-124.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata