PROFILPELAJAR.COM

Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath
	Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath
Född	20 mars 1748; Rådene socken, Sverige
Död	8 december 1817 (69 år); Linköping, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Lagman, ämbetsman
Barn	Fredrik Carl Pereswetoff-Morath (f. 1789); Wilhelm Pereswetoff-Morath (f. 1791)
Föräldrar	Carl Gustaf Pereswetoff-Morath
Släktingar	Alexander Pereswetoff-Morath (syskon); Carl Fredrik Pereswetoff-Morath (syskon)
	Redigera Wikidata

Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath, född 20 mars 1748 på Rådene herrgård i Rådene socken, Skaraborgs län, död 8 december 1817 i Linköping,^[1] var en svensk jurist och ämbetsman.

Biografi

Pereswetoff-Morath, som tillhörde en svensk adlig släkt av ryskt ursprung, utbildades vid Lunds universitet och blev auskultant i Göta hovrätt 1764. Han utnämndes till vice häradshövding 1770 och blev 1774 landssekreterare i Linköpings län samt lagman 1786. Han ägde Kallerstad säteri i S:t Lars socken i Östergötland (från 1798)^[2] samt hus vid Stora torget i Linköping. Den så kallade Morathska villan eller Mamsellernas hus, nu i Gamla Linköping, uppfördes av honom vid sekelskiftet 1800 som bostadshus för hans anställda.^[3]

Familj

Pereswetoff-Morath var yngst av åtta barn till överstelöjtnanten Carl Gustaf Pereswetoff-Morath i hans äktenskap med Hedvig Charlotta von Lietzen. Han var gift med grevinnan Anna Maria Reenstierna, dotter till hans närmaste överordnade, landshövdingen i Östergötlands län, greve Fredrik Ulrik Reenstierna, och Anna Maria Gyllenhöök. Paret hade två söner som bägge blev jurister, lagmannen Fredrik Carl Pereswetoff-Morath och kammarherren Wilhelm Pereswetoff-Morath. Makarna och deras äldste son ligger begravda på den Pereswetoff-Morathska familjegraven på Linköpings gamla griftegård.^[4]

Bibliografi

[med F. U. Reenstierna] Til ödmjukt följe af konungens höga befallningshafwandes ordres och befallning til krono-befallningsman herr Lars Brandstedt, af then 22 november 1775, samt des ordres til krono-länsmannen Johan Wiman Carlszon under d. 29 febr. 1776 angående byordningars uprättande; hafwa Tjellmo församlings respective ledamöter, efter åtta dagar förut skedd kundgjörelse, sammanträdt den 8 maji uti sochnestugan, och om följande byordning öfwerenskommit, för the uti thenne församling befintelige byelager. Linköping 1778
[med F. G. Strömfelt] Instruction för hamnfogde-syslan i Norrköping, och dermed förknippade inseendet wid stadens mudderwärk. Norrköping 1786
[med flera författare] Politie och oeconomie. Linköping 1806
[med F. G. Strömfelt] Jemlikt 5:e punkten uti Kongl. Maj:ts nådiga resolution af d. 2 junii 1801, uppå Kinda kanal-werks direktions underdåniga ansökning om wisza fördelar för bolaget, utfärdas nedanstående taxa till efterrättelse för dem som under följande fem år wilja begagna sig af Kinda kanal- och sluszwerks inrättning. Linköpings lands-cancellie den 31 mars 1805. Linköping 1805
En rust- och rothållares anförande till protocollet, vid de rustandes af kongl [.] lifgrenadier-regementet hörande, inför konungens befallningshafvande i Östergöthland om ändring och jemkning uti indelnings-werket: den 12 februarii 1812. Linköping 1815
Förslag till medel att påskynda Götha canals fullbordande. Linköping 1815 digitaliserad
Uppdagade Osanningar och Falska Omdömen uti Journalen öfver Svensk Statistik... så vidt det rörer Östgötha Läns styrelse. Linköping 1816
Species facti. Uti tryckfrihets-målet emellan hr förste expeditions-secreteraren och riddaren Carl M. Schoerbing, samt undertecknad lands- secreterare i Östergöthland med Wadstena län, lagman. Linköping 1817

I litteratur och film

Pereswetoff-Morath figurerar bland annat i Tore Zetterholms roman Predikare-Lena (Norstedts 1974) och Gunnar Nirstedts roman Elefantupploppet i Skänninge år 1806 (Modernista 2023). I Pi Linds filmatisering av Predikare-Lena från 1976 gestaltas han av Fredrik Ohlsson.

Se även

Sveriges första elefant

Referenser

Noter

^ Elgenstierna
^ Ridderstad, sid 278
^ Digitaltmuseum: mamsellernas hus huset flyttades till gamla linkoping
^ Dag Wallén. ”Kyrkogården berättar”.

Tryckta källor

G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930
A. Ridderstad. Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland, 1. Norrköping 1875–1877