Alma Åkermark

Alma Åkermark
Född11 juni 1853[1][2][3]
Forshälla församling[3]
Död4 juni 1933[1][2][3] (79 år)
Oscar Fredriks församling[2][3], Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[3]
Medborgare iSverige
SysselsättningBildpedagog, målare, redaktör, redaktör[3]
ArbetsgivareHögskolan för design och konsthantverk
SläktingarIsak Åkermark (syskon)
Redigera Wikidata

Alma Mathilda Åkermark[4], född 11 juni 1853 på Stora Hässleröd, Forshälla socken[5][4], död 4 juni 1933[5][4], var en svensk redaktör, journalist, teckningslärare och konstnär. Hon var medgrundare av tidskriften Framåt och var dess redaktör 1886–1889.[5][4][6] Hon skrev under signaturen Mark.[6]

Biografi

Tidigt liv

Alma Åkermark var dotter till Anton Wilhelm Åkermark och Anna Kristina Kristiansson samt syster till Isak Åkermark.[5] Hennes far var jordbrukare men blev senare handlare och öppnade en manufakturhandel i Göteborg.[4] Hon utbildades i Kristina Sjögrens flickskola i Halmstad[5], och efter att hennes moder dött[4] gifte fadern om sig med Kristina Sjögren, och Kristina Sjögren blev då hennes styvmor.[5][4] Hennes far dog då hon var sexton år, familjen var då nära utblottad[4] men stödd av Sven Adolf Hedlund i Göteborg som bekostade hennes utbildning kunde hon utbilda sig i musik och måleri.[5][4] Hon studerade först vid en pension i Neuchâtel i Schweiz och senare i Göteborg.[5][4] Efter utbildningen tjänstgjorde hon som lärare i teckning vid Fruntimmersföreningens flickskola och Slöjdföreningens skola i Göteborg 1881–1889.[5]

Engagemang

Genom familjen Hedlund rörde Alma Åkerman sig i framstegsvänliga kretsar och vid sidan av sitt arbete uppmuntrades hon av Hedlund att engagera sig i den tidens kulturella och sociala frågor.[5] År 1884 bildades Göteborgs Kvinnoförening, stadens första kvinnoförening, och året därpå blev Alma Åkermark invald i föreningens styrelse.[5][4] Hon publicerade 1885 under pseudonymen Mark den lilla skriften Något om Ibsen och "Brand".[5]

Framåt

Hon grundade 1886 tidskriften Framåt tillsammans med Hilma Angered-Strandberg och Mathilda Hedlund.[5][4][6] Tidningen utgavs av Göteborgs Kvinnoförening och Åkermark utsågs till dess redaktör.[4] Åkerman var en radikal socialliberal som uppmuntrade en fri debatt[6] och stödde sociala reformer. Tidningen Framåt hade en kulturradikal och vänsterliberal inriktning, men publicerade även socialistiska och konservativa skribenter, för en fri debatt.[4]

År 1887[4] gifte hon sig med telegrafiassistenten Albert Breinholm[5], tjänsteman vid Det Store Nordiske Telegraf Selskab, och även han medarbetare i Framåt.[4]

Genom sitt deltagande i sedlighetsdebatten genom tidningen, där hon bland annat publicerade artiklar om sexualitet, hamnade hon i konflikt med den borgerligt präglade kvinnorörelsen.[5] När Åkerman vägrade att ta avstånd från en publicering av novellen Pyrrhussegrar av signaturen Stella Kleve, pseudonym för Mathilda Malling[4], som hon lät publicera 1886 och som skildrade en döende kvinnas ånger över att ha avstått från att leva ut sina erotiska fantasier[5] och avstått sexuella njutningar[4], med hänvisning till det fria ordet[4], väcktes stor skandal och hon mötte motstånd från den samtida sexualmoralen, något som även påverkade Göteborgs Kvinnoförening och ledde till att denna drog tillbaka sitt stöd till tidningen.[4] Sophie Adlersparre skrev bland annat en fördömande artikel om publiceringen, som publicerades i tidskriften Dagny och också i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Göteborgs-Posten.[4] Med stöd från familjen Hedlund kunde Åkerman en tid fortsätta att driva tidningen[5] men 1889, efter en annons- och prenumerantbojkott[4][6], tvingades tidningen lägga ned.[5][4][6]

Senare liv

Åkermark förlorade efter detta också sitt arbete som lärare.[4][5] Hon flyttade tillsammans med sin man till Stockholm[4] och tillsammans med honom utgav hon 1889 veckoskriften Organ för fri yttranderätt[5], men efter ett år flyttade paret vidare till Nystad i Finland.[5][4] Där var hon redaktör för den dubbelspråkliga tidskriften Nya Tag, som dock endast varade i fyra månader.[5] Efter makens död i lungsot 1891[4], drabbades hon av en svår depression.[5] Åkermark återvände som änka till Göteborg, där hon skrevs in och vårdades på Hökällas mentalsjukhus 1892–1893.[4] Efter utskrivningen emigrerade hon 1896[4][5] till USA[6] där hon i tio års tid arbetade som föreståndarinna för mönsteravdelningen på en stor industri i Chicago.[5] Omkring 1909 blev hon blind och oförmögen att försörja sig och 1909 återvände hon till Sverige.[5][4] De sista åren i sitt liv omhändertogs hon av vänner och släktingar.[5] Hon avled år 1933 och ligger begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[4]

Bibliografi

  • Något om Ibsen och Brand. Göteborg: Wettergren & Kerber. 1885. Libris 1601875 
  • ”"Gifves det en värnpligt för kvinnan?"”. Framåt (Göteborg) 1(1886) :2,: sid. 1-3. 1886.  Libris 9301809
  • ”Om "Framåt" och Göteborgs Kvinnoförening : till Göteborgs Handelstidning, Göteborgsposten, Dagny och allmänheten”. Framåt (Göteborg) 1(1886) :23,: sid. 12-14. 1886.  Libris 9306085

Referenser

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: alma-åkermarknationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Alma Mathilda Åkermark 1853-06-11 — 1933-06-04 Redaktör för Framåt, kvinnosakskvinna, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AlmaAkermark, läst: 9 februari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa] Svenskt konstnärslexikon.
  6. ^ [a b c d e f g] Alma Åkermark Arkiverad 18 april 2018 hämtat från the Wayback Machine., biografi, Göteborgs universitetsbibliotek.

Vidare läsning

  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 221-223. Libris 22682935. ISBN 9789198465747 
Auktoritetsdata