Algonkin-baskiskt pidginspråk var ett pidginspråk som talades av baskiska valfångare, Mi'kmaq- och Innu-indianer samt andra talare av algonkinspråk kring Saint Lawrenceviken, som idag ligger i östra Kanada. Basker bosatte sig i området 1527, och pidginspråket anses ha börjat utvecklats under 1530-talet och varit väl spritt under andra halvan av seklet. Språket användes även av franska valfångare och handelsmän som handlade med pälsvaror kring Newfoundland och Labradorhalvön.

Algonkin-baskiskan var spridd i området runt viken under andra halvan av 1500-talet, och själva den baskiska närvaron i området nådde sin topp åren 1550–1580. I början av 1600-talet mer eller mindre avslutades de baskiska seglatserna till Saint Lawrenceviken, på grund av minskad tillgång på val, spanjorernas minskande inflytande i Nordamerika och en ökad närvaro av engelsmän, nederländare och fransmän.^[1]

Även inslag från franska förekom, till exempel "garramersies" från grand merci, "stort tack".

• Baskisk-isländskt pidginspråk

Artikeln är baserad på franska och spanska Wikipedia.

• Bakker, P. (1989): "The language of the coast tribes is half basque" i: Antropological linguistics 31, s. 117-147.
• Bakker, P. (199?): "Davis Strait, Hudson Strait and the Gulf of Saint Lawrence" i: Language contact in Artic, s. 270-309, General Trends in Linguistics 49?.
• Kurlansky, M (1997): The Basque History of the World. London, Vintage.
• Mitxelena, L. (1984): "Lingüística inmanente y lingüística trascendente" i: Anuario del seminario de filología vasca "Julio Urquijo", 18, s. 251-266, Donostia-San Sebastián, Excma. Diputación Foral de Guipúzcua.