Aleksander Radler

Aleksander Radler
Född17 maj 1944 (80 år)
Poznań
Andra namnIM „Thomas“
Medborgare iÖsterrike
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Jenas universitet
Lunds universitet
SysselsättningTeolog, informell medarbetare[1][2], universitetslärare
ArbetsgivareJenas universitet
Umeå universitet
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Redigera Wikidata

Aleksander Radler von Weil, född 17 maj 1944 i Posen eller möjligen i Wien, är en svensk teolog och tidigare präst i Svenska kyrkan. Han har också varit aktiv som politiker, under 1980-talet för Moderaterna[3] och senare för Kristdemokraterna. Efter Tysklands återförening avslöjades att han varit uppgiftslämnare åt östtyska säkerhetstjänsten Stasi.[4][5]

Radler är föremålet för dokumentären Spionen som hamnade i kylan (2014).[6]

Utbildning och karriär

Radler växte upp i Östtyskland, men var österrikisk medborgare och kunde resa fritt mellan öst och väst. Han studerade teologi i Berlin och i Jena. År 1968 flyttade han till Lund i Sverige.[4][7]

Radler blev teologie doktor vid Lunds universitet 1977 på avhandlingen Religion und kirchliche Wirklichkeit: eine rezeptionsgeschichtliche Untersuchung des Schleiermacherbildes in der schwedischen Theologie. Han blev kvar i Lund, med undantag att han 1982–1983 skötte professuren för systematisk teologi vid Åbo Akademi i Finland.[8] Han tillträdde 1995 som kyrkoherde i Burträsks församling och han var gästprofessor vid Umeå universitet mellan åren 2009 och 2011.

Stasi

Radler värvades av Stasi i september 1965. Hans kodnamn var "IM Thomas". Organisatoriskt tillhörde han Stasis distriktsförvaltning i Frankfurt an der Oder, avdelning XX/7, vilken inriktade sig på kyrkan och opposition inom teologiska kretsar. Hans registreringsnummer var V682/65.

Radler avslöjades av den tyske teologen Dietmar Linke redan 1994, men valde att förneka fram till sommaren 2012 då Luleå stift begärt ett expertutlåtande från Stasi-forskaren Helmut Müller-Enbergs.[9][10] Bakgrunden var att professor Birgitta Almgren i sin och Müller-Enbergs bok Inte bara spioner 2011 beskrivit hans fall och visat att kontakterna med Stasi fortsatte tills Stasi avvecklades 1990.[11][12][13][14] Efter erkännandet avsade Radler sig prästämbetet och sina politiska förtroendeuppdrag.[15] Domkapitlet i Luleå förklarade honom därefter obehörig att vara präst i Svenska kyrkan.[16]

Bibliografi

På svenska
  • Idéhistoriska perspektiv: från Augustinus till Luther. Lund: Univ., Teol. inst. 1984. Libris 461203 
  • Kursbok i kristendomens historia: teologihistoriska perspektiv. Lund: Teologiska inst., Univ. 1985. Libris 902284 
  • Kursbok i kristendomens historia: Kristen idéhistoria. Lund: Teologiska inst., Univ. 1988. Libris 733043 
  • Kristendomens idéhistoria: från medeltiden till vår tid. Lund: Studentlitteratur. 1988. Libris 7277702. ISBN 91-44-29131-0 
  • Kristen dogmatik (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 2006. Libris 10187738. ISBN 91-44-32311-5 
På tyska
  • Religion und kirchliche Wirklichkeit: eine rezeptionsgeschichtliche Untersuchung des Schleiermacherbildes in der schwedischen Theologie. Studia theologica Lundensia, 0491-2853 ; 36. Lund: Liber Läromedel/Gleerup. 1977. Libris 7270599. ISBN 91-40-04459-9 
  • Peregrinatio religiosa: Studien zum Religionsbegriff in der schwedischen Romantik. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438. Lund: Lund Univ. Press. 1988-. Libris 736686 
  • Peregrinatio religiosa: Studien zum Religionsbegriff in der schwedischen Romantik. T. 1, Die christliche Persönlichkeitsphilosophie Erik Gustaf Geijers. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438 ; 18. Lund: Lund Univ. Press. 1988. Libris 736687. ISBN 91-7966-032-0 
  • Radler Aleksander, Hägglund Bengt, Berglund Sven-Oscar, Heubach Joachim, red (1989). Luther und Barth. Veröffentlichungen der Luther-Akademie Ratzeburg, 99-0439363-X ; 13. Erlangen: Martin-Luther Vlg. Libris 6597580. ISBN 3-87513-065-0 
  • Seils Martin, Kern Udo, Radler Aleksander, Freund Annegret, red (1992). Tragende Tradition: Festschrift für Martin Seils zum 65. Geburtstag. Frankfurt am Main: Lang. Libris 5427718. ISBN 3-631-44992-5 

Referenser

  1. ^ läs online, sverigesradio.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.bstu.bund.de .[källa från Wikidata]
  3. ^ Lena Breitner (30 november 2014). ”Stasiagent visar sitt rätta ansikte”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180825073817/http://www.skd.se/2014/11/30/stasiagent-visar-sitt-ratta-ansikte/. Läst 24 augusti 2018. 
  4. ^ [a b] Sofie Hedman (2 augusti 2012). ”"Jag inser att förlåtelse är alltför mycket att be om"”. Dagen. https://www.dagen.se/nyheter/2012/08/02/jag-inser-att-forlatelse-ar-alltfor-mycket-att-be-om/. Läst 30 januari 2024. 
  5. ^ Christian Holmén, Tomas Carlsson, Knut-Göran Källberg (14 april 2012). ”Dokument: Svenska prästen var Stasi-agent”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/dokument-svenska-prasten-var-stasi-agent/. Läst 6 februari 2014. 
  6. ^ ”Spionen som hamnade i kylan”. Svensk Filmdatabas. 2014. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=76614. Läst 30 januari 2024. 
  7. ^ ”Stasiagent visar sitt rätta ansikte, Skånska Dagbladet”. Arkiverad från originalet den 12 september 2017. https://web.archive.org/web/20170912191622/http://www.skd.se/2014/11/30/stasiagent-visar-sitt-ratta-ansikte/. Läst 12 september 2017. 
  8. ^ DDR-spion skötte professur vi ÅA Arkiverad 25 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Hufvudstadsbladet. Jan Erik Andelin. 2012-08-04. Läst 2012-08-04.
  9. ^ Dr. Helmut Müller-Enbergs (6 juli 2012). ”Gutachten Aleksander Radler, geboren am 17. Mai 1944 in Posen”. Syddansk Universitet. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131020090322/http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/12529.pdf. Läst 30 januari 2024. 
  10. ^ Jonatan Sverker (27 juni 2012). ”Tyska myndigheter: Han var Stasiagent”. Tidningen Dagen. Arkiverad från originalet den 19 december 2012. https://web.archive.org/web/20121219041028/https://www.dagen.se/nyheter/tyska-myndigheter-han-var-stasiagent/. 
  11. ^ Kyrkoherden arbetade för Stasi Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Västerbottensnytt, SVT. Monica Östermark. 2012-07-26. Läst 2012-08-02.
  12. ^ Läs hela Alexander Radlers brev här Arkiverad 19 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Dagen. 2012-08-02. Läst 2012-08-05.
  13. ^ Stasi-prästen: "Jag ångrar mig". Expressen. Arne Lapidus och Christian Holmén. 2012-07-26. Läst 2012-08-02.
  14. ^ Almgren, Birgitta; Müller-Enbergs Helmut (2011). Inte bara spioner-: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget. Stockholm: Carlsson. Libris 12134497. ISBN 978-91-7331-430-5 
  15. ^ Radler avsäger sig prästämbetet. Arkiverad 19 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. Dagen. Sofie Hedman. 2012-08-01. Läst 2012-08-01.
  16. ^ Radler formellt avkragad Kyrkans tidning. Martin Larsson. 2012-09-04. Läst 2014-02-15.

Externa länkar

Auktoritetsdata