Albrekt VII av Österrike, född 13 november 1559 i Wiener Neustadt, död 15 juli 1621 i Bryssel, var regerande ärkehertig av Österrike under några månader 1616 och ståthållare för Spanska Nederländerna mellan 1596 och 1621. Han var son till kejsare Maximilian II och ärkehertiginnan Maria.
Biografi
Albrekt uppfostrades hos sin morbror Filip II och ägnade sig åt det andliga ståndet och blev både kardinal 1577 samt ärkebiskop av Toledo 1584. Mellan åren 1594 och 1596 var han vicekung av Portugal och blev 1596 ståthållare över Spanska Nederländerna. Han utträdde då ur det andliga ståndet och gifte sig 1599 med sin kusin Isabella, som fick Nederländerna i brudgåva, med villkor att de skulle återfalla till Spanien, om äktenskapet blev barnlöst.
Krigsåren
Med de från Spanien avfallna nordliga provinserna under Moritz av Nassau fortsatte Albrekt kriga till 1609, då ett 12-årigt stillestånd ingicks.
Anfäder
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 26 mars 2021.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Albrekt, ärkehertig av Österrike, 1904–1926.
Externa länkar
