Albert Esaias Lindström24 april 1853 i Klara församling i Stockholm [ 5] 12 januari 1935 i Stockholm [ 6] tonsättare , musiklärare och organist . Han var svärfar till Telemak Fredbärj .
Albert Lindström föddes i Stockholm och blev moderlös när han var fem år. Fadern var handelsman och även organist i Betlehemskyrkan . Han studerade vid musikkonservatoriet , avlade 1872 organistexamen och blev kantor 1889. Han var verksam som organist i Blasieholmskyrkan 1871–1891 som formellt hörde till Jakob och Johannes församling i Stockholm men som i praktiken drevs av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen . Han valdes sedan till organist i Sankt Jakobs kyrka 1891 där han verkade fram till sin pensionering 1926. Han efterträdde där sina båda orgellärare Gustaf Mankell och Wilhelm Heintze . Sammantaget var Lindström verksam i 55 år i församlingen. Den 29 oktober 1919 invaldes han som ledamot 565 av Kungliga Musikaliska Akademien .[ 7]
Kompositioner
På 1870-talet gav han ut Melodi-Album för Orgelharmonium, 50 folkvisor, folksånger, hymner, koraler, m.m. arrangerade af Albert Lindström . Han har även gjort en Orgelharmoniumskola (3:e upplagan 1894) samt arrangemang för orgel av Conrad Nordqvists Sorgmarsch vid Carl XV:s begravning .
Lindström har även komponerat många sånger och redigerat musiken i sångböckerna Sionstoner Nya pilgrimssånger Ahnfelts sånger Svenska Baptistsamfundets melodisångbok Psalmisten Lina Sandell-Bergs psalm Jag kan icke räkna dem alla
Noter
^ [a b Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över äkta barn, SE/SSA/0010/C I b/9 (1851-1861), bildid: C0056125_00066, sida 48 födelse- och dopbok läs online läs online , läst: 21 maj 2019, ”Albert Esaias ”.[källa från Wikidata]
^ [a b c d Albert Lindström (1853−1935) Levande Musikarv-ID : lindstrom-albert , läst: 21 maj 2019.[källa från Wikidata]
^ Lindström, ALBERT ESAIAS läs online , läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata] ^ [a b Betelseminariet 1866-1926 : Porträtt och kortfattade biografiska uppgifter över lärare och elever samt ledamöter av styrelseutskottet [källa från Wikidata]
^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995 Libris 7749167 . ISBN 91-85428-99-X (inb.)
