En majoritet av albanerna i Kroatien (9 594 eller 54,8 procent) bekänner sig till islam medan en stor minoritet är katoliker (7 109 eller 40,6 procent).[4]
Härkomst och ursprung
Albanerna i Kroatien härstammar från skilda historiska epoker. Under medeltiden bosatte sig albaner i städer längs med den kroatiska kusten och en del assimilerades med valaker. Under den venetianska administrationen på 1600- och 1700-talen som innefattade det istriska och dalmatiska kustlandet liksom mindre delar av det albanska kustlandet följde en ny albansk migrationsvåg till områden i dagens Kroatien. Under denna period anlände arbanasifolket som härstammar från den albanska koloni som år 1726[5] etablerades utanför Zadar och som idag är en stadsdel i staden med namnet Arbanasi. Efter år 1945 och under den period Kroatien ingick som en konstitutionell del av den sydslaviska federationen Jugoslavien (1918–1991) bosatte sig många albanska arbetskraftsinvandrare i den kroatiska delrepubliken. Dessa kom företrädesvis från Kosovo[6] och Makedonien som då också ingick i Jugoslavien.
Kultur
Albanska gemenskapernas union (Unija zajednica Albanaca)[3] med säte i Zagreb är albanernas centrala organisation i Kroatien. Föreningen utger bland annat en publikation på albanska och organiserar olika kulturella manifestationer. Verksamheten finansieras till stora delar från den kroatiska statsbudgeten.[3]
De albaner i Kroatien som härstammar från äldre migrationsvågor (däribland medlemmar av arbanasifolket) är till stora delar idag assimilerade i den kroatiska folkgruppen. De talar inte albanska och har ofta tappat sin albanska identitet. Inte sällan märks deras albanska härkomst från deras albanska eller albanskklingande efternamn.
