Al-Aqsamoskén

Uppslagsordet ”Al-Aqsa” leder hit. För intifadan, se Al-Aqsa-intifadan.

Al-Aqsamoskén
Moské
Religionislam[1]
Läge
LandTempelberget kontrolleras av Israel, men administreras till stora delar av Jordanien. Såväl Israel som Palestina gör anspråk på området.[2][3]
Administrativ enhetJerusalem
PlatsGamla Jerusalem
Byggnadsspecifikationer
Stilislamisk arkitektur
Uppförd717
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

al-Aqsamoskén (arabiska: المسجد الاقصى, [æl'mæsʒɪd æl'ɑqsˁɑ] al-Masjid al-Aqsa (fil), Den mest avlägsna moskén[4]) är en moské på Tempelberget i Jerusalem som uppfördes av kalifen Umar ibn al-Khattab år 638. Den var ursprungligen uppförd av trä men ersattes av en moské i sten av kalif Abd al-Malik efter färdigställandet av den närbelägna Klippdomen och var klar omkring 705.

al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén inom islam efter Masjid al-Haram (moskén som omger Kaba) i Mecka och al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina. I hadithen Wasail al-Shia berättas att de troendes befälhavare Ali ibn Abi Talib sade att det finns fyra paradispalats på jorden; heliga moskén, sändebudets moské, Jerusalems moské och Kufa-moskén.[5]

Den nattliga resan

Muhammed företog enligt Koranens sura 17 en nattlig resa från den heliga moskén i Mecka till, enligt traditionen, nuvarande Tempelberget i Jerusalem där al-Aqsa nu är belägen.[6]

Böneriktning

Under islams första tid bad muslimerna med böneriktning mot Jerusalem[4] och Tempelberget, men ändrade enligt Koranens sura 2:142-151[7] senare riktningen mot Kaba.

Kristet högkvarter

När Jerusalem intogs av de kristna 1099 gjorde de al-Aqsamoskén till högkvarter för Tempelherreorden tills Saladin återtog staden 1187.[8]

Galleri

  • al-Aqsamoskén fotograferad från Olivberget.
    al-Aqsamoskén fotograferad från Olivberget.
  • Moskéns kupol på lite närmare håll.
    Moskéns kupol på lite närmare håll.
  • Karta över den gamla staden Jerusalem.
    Karta över den gamla staden Jerusalem.
  • al-Aqsamoskén ligger söder om Klippdomen.
    al-Aqsamoskén ligger söder om Klippdomen.
  • Moskén längs den södra vägen av al-Haram al-Sharif.
    Moskén längs den södra vägen av al-Haram al-Sharif.
  • Framifrån år 1900.
    Framifrån år 1900.
  • Utsikt över hypostyl-bönesalen.
    Utsikt över hypostyl-bönesalen.

Referenser

  1. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”BASIC-LAW: JERUSALEM THE CAPITAL OF ISRAEL”. Knesset. 1 maj 2022. https://m.knesset.gov.il/EN/activity/documents/BasicLawsPDF/BasicLawJerusalem.pdf. Läst 4 mars 2024. 
  3. ^ ”Jerusalem and the Hashemite Custodianship - Department of Palestinian Affairs”. dpa.gov.jo. https://dpa.gov.jo/En/Pages/Jerusalem_and_the_Hashemite_Custodianship. Läst 4 mars 2024. 
  4. ^ [a b] Reiter, Y. (2008-05-26) (på engelska). Jerusalem and Its Role in Islamic Solidarity. Springer. ISBN 978-0-230-61271-6. https://books.google.com/books?id=bZbFAAAAQBAJ&pg=PA16. Läst 16 april 2023 
  5. ^ ”جامع الاحادیث - وسائل الشیعة ج5 ص282 - (ترجمه حدیث) أَرْبَعَةٌ مِنْ قُصُورِ فِي اَلدُّنْيَا وَ ، وَ وَ”. hadith.inoor.ir. https://hadith.inoor.ir/fa/hadith/167147/translate. Läst 10 augusti 2021. 
  6. ^ ”Koranens budskap”. koranensbudskap.se. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210810194634/http://koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=17&langID=. Läst 10 augusti 2021. 
  7. ^ ”Koranens budskap”. koranensbudskap.se. Arkiverad från originalet den 14 april 2023. https://web.archive.org/web/20230414160600/http://koranensbudskap.se/translations.aspx?p=10&chapterID=2&langID=#142. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ Reiter, Y. (2008-05-26) (på engelska). Jerusalem and Its Role in Islamic Solidarity. Springer. ISBN 978-0-230-61271-6. https://books.google.com/books?id=bZbFAAAAQBAJ&pg=PA122. Läst 16 april 2023 

Externa länkar


v • r
Moskéer
Termer och element
Moskéer efter land
Afghanistan: Pul-e Khishti-moskén • Armenien: Blå moskén i Jerevan • Bahrain: Al-Fatih-moskén • Bangladesh: Baitul Mukarram • Brunei: Sultan Omar Ali Saifuddin-moskén • Egypten: Abu Haggag-moskén | Al-Azhar-moskén | Ibn Tulun-moskén | Al Hakim-moskén | Al Hussein-moskén | Muhammed Ali-moskén | Masjid Abu el-Abbas el-Mursi • Förenade Arabemiraten: Schejk Zayed-moskén • Indien: Babri Masjid | Jama Masjid i Delhi • Irak: Al-Askari-moskén | Al-Sahlah-moskén | Husayn ibn Alis helgedom | Kufa-moskén • Iran: Gowharshads moské | Jamkaran-moskén | Nasir al-Mulks moské | Shah-moskén | Schejk Lutfullahs moské • Israel: Al-Aqsamoskén | Omarmoskén | Vita moskén • Japan: Kobe-moskén • Jemen: al-Janad-moskén • Kanada: Baitun Nur • Libanon: Mohammad al-Amin-moskén | Taynalmoskén • Malaysia: Masjid Jamek | Masjid Wilayah Persekutuan | Masjid Putra • Nigeria: Abujas nationalmoské • Pakistan: Badshahimoskén | Röda moskén | Shah Faisal-moskén • Saudiarabien: Masjid al-Nabawi | Masjid al-Haram | Masjid al-Qiblatayn • Serbien: Bajraklimoskén • Spanien: Mezquita • Storbritannien: Baitul Futuh | East London Mosque | London Central Mosque • Sverige: Bellevuemoskén | Fittja moské | Hällefors moské | Imam Ali-moskén | Kalmars moské | Malmö moské | Mahmoodmoskén | Nasirmoskén | Stockholms moské | Strömsunds moské | Trollhättans moské | Örebros moské | Uppsala moské • Syrien: Umayyadmoskén • Turkiet: Blå moskén i Istanbul | Hagia Sofia | Selimiyemoskén | Süleymaniyemoskén • Uzbekistan: Tokhtoboy- moskén i Tashkent
v • r
Islamisk arkitektur
Element och termer
Arabesk · Girih · Hamam · Imamzadeh · Iwan · Kasbah · Khanaqa · Ksar · Kupolvalv · Madrassa · Medina · Mihrab · Minaret · Minbar · Moské · Peristyl · Qibla · Tromp · Türbe · Ziyada · Sorghus
Taj Mahal
Kända arkitekter