Akonitin |
|
Systematiskt namn | (1α,3α,6α,14α,16β)-8-(acetyloxi)-20-etyl-3,13,15-trihydroxi-1,6,16-trimetoxi-4-(metoximetyl)akonitan-14-ylbensoat |
---|
Kemisk formel | C34H47NO11 |
---|
Molmassa | 645,73708 g/mol |
---|
Utseende | Vita kristaller |
---|
CAS-nummer | 302-27-2 |
---|
Egenskaper |
---|
Löslighet (vatten) | 0,3 g/l |
---|
Smältpunkt | 204 °C |
---|
Faror |
---|
Huvudfara | ('T+) |
---|
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Akonitin är ett giftigt ämne som finns i roten av flera av arterna i växtsläktet stormhattar. Ämnet har en mycket komplex struktur och hör till gruppen alkaloider. Det finns inget egentligt motgift mot akonitinförgiftning.
Egenskaper
Vanligt akonitin fås av arten Aconitum napellus och är ett kristallinskt vitt pulver som smälter vid 184°C utan lukt, men med en skarp brännande smak. Ämnet är olösligt i vatten, lätt lösligt i alkohol och eter och är ytterst giftigt. Redan ett intag av 0,0005 gram kan ge svåra förgiftningssymptom.
Förekomst
Substansen förs vanligen i handeln som tyskt eller franskt akonitin. Engelskt akonitin är något annat, som utvinnes av den i Ostasien växande arten Aconitum ferox. Detta ämne är amorft och förekommer i handeln med växlande grad av giftighet.
Akonitin kan användas som lugnande medel mot neuralgi.[1]
Källor
- ^ Meyers varulexikon. Forum 1952.
Vidare läsning
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Akonitin.