Akademie der bildenden Künste Wien bildades 1692 som skulptören och hovmålaren Peter Strudels (omkring 1660–1714) privatakademi. År 1725, under Karl VI:s regeringstid, ombildade barockmålaren Jacob van Schuppen (1670–1751) K.k. Hofacademie der Mahlerey, Bildhauerey und Baukunst (Kejserliga och kungliga hovakademin för måleri, skulptur och byggnadskonst). Denna erhöll efter kejsarens död 1740 allt mindre stöd från hovet, så att den slutligen inhystes i Jacob van Schuppens privata hushåll och där efter hand avvecklade undervisningen.[1] Efter Jacob van Schuppens bortgång 1751 gavs hovakademin en rektorsbefattning. Barockmålaren Michelangelo Unterberger (1695–1758) var "rector magnificus" i ett par omgångar, däremellan rokokomålaren Paul Troger (1698–1762). År 1759 utsågs den svenske miniatyrmålaren Martin Mijtens den yngre till hovdirektör för akademin.
År 1772 blev alla befintliga konstskolor i Wien sammanslagna till en akademi för "förenade bildkonster". År 1786 flyttade akademin till huset Sankt Annahof i centrala Wien, där också offentliga konstutställningar anordnades.
År 1872 fick akademin högskolestatus och blev 1998, med bibehållande av namnet Akademie der bildenden Künste, universitet. Sedan 1877 finns akademin i en byggnad vid Schillerplatz i Wiens innerstad, vilken började byggas 1871 i samband med andra nyanläggningar i området. De ursprungliga ritningarna utfördes av den ansvarige för akademins arkitekturutbildning, Theophilus Hansen. Byggnaden är i italiensk renässansstil, i fyra våningar och med förhöjda utsprång. De konstnärliga utsmyckningarna inomhus blev klara 1892, med takmålningarna i aulan gjorda av Anselm Feuerbach.
Läromedelssamling med tavelgalleri och kopparstickkabinett
I anslutning till akademin finns ett tavelgalleri med 250 målningar av berömda mästare, allt från 1400- och 1500-talets tidiga italienska måleri och fram till det måleri som växte fram samtidigt med akademin under 1700- och det tidiga 1800-talet. Här finns till exempel Het Laatste Oordeel (Domedagstriptyken) av Hieronymus Bosch, liksom verk av Lucas Cranach den äldre, Rembrandt, Peter Paul Rubens, Tizian och Bartolomé Esteban Murillo. Vid sidan av tavelgalleriet finns ett Kopparstickkabinett. Detta kabinett är en av de mest betydande grafiksamlingarna i Österrike. Både tavelgalleriet och kabinettet var från början avsedda som "läromedelssamlingar" för akademins elever.
En känd aspirant som inte blev antagen var Adolf Hitler (1889–1945)
Noter
^Simon Mraz, Die Geschichte der Akademie der bildenden Künste in den 30er und 40er Jahren des 18. Jahrhunderts unter besonderer Berücksichtigung des internationalen, politischen und künstlerisch-organisatorischen Umfelds (Universität Wien, 2007), pdf
.jpg)
_(cropped_to_painted_surface).jpg)
