Adriaen de Vries, född sannolikt 1556 i Haag, död 15 december 1626 i Prag, var en nederländsk internationellt verksam skulptör.

Adriaen de Vries föddes i en borgerlig familj med åtta barn i Haag. Fadern, Pieter Willemz. de Vries, var apotekare och stadsstyrelseledamot, och hans mor Margrietje Snouck var dotter till en advokat. Han påbörjade möjligen sin utbildning som guldsmedslärling hos en svåger i Haag, möjligen studerade han vid unga år för skulptören Willem Daniuelz. van Tetrode i Delft. Han lämnade Nederländerna för Italien senast 1581 och arbetade under flera år i skulptören Giambolognas (Giovanni Bolognas) bildhuggarverkstad i Florens. År 1586 flyttade han till Milano för att under två år vara medarbetare till Pompeo Leoni (omkring 1533-1608) i dennes skapande av det stora högaltaret i brons för slottet Escorial i Madrid.

Därefter fick han uppdrag för hertigen av Savojen Karl Emamuel I och utnämndes till hovskulptör vid hovet i Turin. Efter ett års tid flyttade han, formellt utlånad av hertigen av Savojen, år 1589 vidare till kejsar Rudolf II:s hov i Prag, där han stannade till 1594 och dit han senare skulle återvända 1601 som Rudolf II:s Kammerbildhauer fram till kejsarens död 1612. Mellan vistelserna i Prag arbetade han i Rom 1595-96, där han kunde studera samtidens främsta skulpturer i bland annat påvestatens Cotile del Belvedere och Palazzo Farnese, samt i många år i Augsburg i Tyskland. Efter kejsar Rudolfs död stannade Adriaen de Vries kvar i Prag, från 1620 i en egen fastighet, Lazenskagatan 485. Flertalet av hans verk utförde han för beställare i dåvarande habsburgska Österrike, Tyskland och Danmark. Inget av hans verk gjordes för köpare i hans hemland Nederländerna.

I Sverige finns den största samlingen i världen av skulpturer av Adriaen de Vries. I Drottningholms slottspark finns 26 skulpturer, vilka är avgjutningar från tiden runt millennieskiftet. Fjorton originalskulpturer, gjutna enligt cire perdue-teknik, finns på Museum de Vries på Malmen vid Drottningholms slott. Ytterligare originalskulpturer finns på Nationalmuseum^[1] och i museets magasin. De Vries-skulpturerna i Sverige kom till landet som krigsbyte i två omgångar, dels från Prag i juli 1648 under trettioåriga krigets sista dagar, dels från en plundring av Frederiksborgs slott i Danmark 1659 under kriget med Danmark 1658-60. En annan stor samling finns i Wallensteinpalatsets trädgård i Prag med under tidigt 1900-tal gjorda kopior av de skulpturer som fördes till Sverige på 1600-talet. Originalen till skulpturerna på de två de Vries-brunnarna i Augsburg, Merkuriusbrunnen och Herkulesbrunnen, finns permanent utställda på innergården i Maximilianmuseum i Augsburg. Enstaka skulpturer finns i museer och i privata ägo.

• Bortrövandet av en sabinska^[2], brons, omkring 1585, Victoria and Albert Museum i London
• Psyke buren av amoriner, brons, 187 cm hög, gjord för Rudolf II, sannolikt de Vries första självständigt gjorda skulptur i stort format, Nationalmuseum i Stockholm
• Merkurius och Psyke, brons, 250 cm hög, 1592-93, gjord för Rudolf II, nu på Louvren i Paris
• Merkuriusbrunnen med skulpturen Merkurius och Amor, 250 cm hög, 1596-99, Moritzplats, Maximilianstrasse i Augsburg
• Herkulesbrunnen, 1597-1600, framför Schaetzlerpalatset, Weinmarkt, Maximilianstrasse i Augsburg
• Herkules i strid med draken, Wallensteinträdgården i Prag, del av Herkulesfontänen i Drottningsholms slottspark
• Theseus och Antiope, omkring 1600-01, brons, 95 cm hög, The Royal Collection, London
• Porträttbyst av Rudolf II, brons, 1603, höjd 112 cm, Kunsthistorisches Museum i Wien
• Porträttbyst av Rudolf II, brons, 1607, höjd 54,5 cm, Kunsthistorisches Museum i Wien
• Häst i trav, 1607, brons, 94 cm hög, Nationalmuseum i Stockholm med kopior i Drottningholms slottspark och i Wallensteinträdgården i Prag
• Lidande Kristus, 1607, brons, 149 cm hög, gjord för prins Karl I av Liechtenstein, Liechtenstein Museum, Vaduz
• Sankt Sebastian, 1613-15, brons, 200 cm hög, gjord för prins Karl I av Liechtenstein, Liechtenstein Museum, Vaduz
• Den farnesiska tjuren, brons, 1614, 103,5 cm hög, Schlossmuseum Gotha i Gotha i Tyskland
• Dopfunt, brons, 1615, Evangelische Stadtkirche i Bückeburg i Tyskland
• Lazarus, 1615, brons, 64 cm, Statens Museum for Kunst i Köpenhamn
• Neptunusfontänen, Frederiksborgs slott i Danmark, 1615-20
• Uppståndelsegrupp, 1618-20, brons och marmor, Schaumburgska gravkapellet i Sankt Martini-Kirche i Stadthagen i Tyskland
• Herkules, Nessus och Deianira, brons, 1622, 128 cm hög, Nationalmuseum i Stockholm med kopia i Drottningholms slottspark
• Neptunus med trident och hund, brons, 1626-27, Drottningholm och Wallensteinträdgården i Prag, de Vries sista verk, avsedd för en planerad Neptunusfontän i Wallensteinträdgården

• 
  Psyke buren av amoriner, Nationalmuseum i Stockholm
• 
  Merkurius och Psyke, 1593, Louvren
• 
  Merkuriusbrunnen i Augsburg, 1596-99
• 
  Herkules i strid med draken, Augsburg
• 
  Herkules strider med draken, Prag
• 
  Herkulesfontänen, Drottningholm
• 
  Häst i trav, 1607, och Stegrande häst med orm, Prag
• 
  Jonglerande man, ca 1610-15, J. Paul Getty Museum i Los Angeles
• 
  Neptunusfontänen, 1615-20, Frederiksborgs slott
• 
  Dopfunt, 1615, Bückebergs stadskyrka
• 
  Neptunus med treudd, 1615-18, Drottningholm
• 
  Dygdens seger över Lasten, Drottningholm
• 
  Stegrande häst med orm, 1622, Drottningholm
• 
  Laokoon och hans söner, 1623, Drottningholm
• 
  Bacchus med ung satyr, 1624, Prag
• 
  Venus och Adonis, 1624, Prag
• 
  Brottare, 1625, Prag
• 
  Apollo med båge, 1624-25 Prag

• Lars-Olof Larsson: Adrian de Vries - Adrianus Fries Hagiensis Batavus 1545-1626, Anton Schroll, Wien 1967, Avhandling 1967 på Stockholms universitet (tyska)
• Lars-Olof Larsson: Adrian de Vries in Schaumburg - die Werke für Fürst Ernst zu Holstein-Schaumburg 1613 - 1621, Hatje, Ostfildern-Ruit 1998, ISBN 978-3-7757-0730-5, i serien Kulturlandschaft Schaumburg nr 3 ISBN 99-2111478-6
• Jane Bassett (redaktör): The Craftsman Revealed. Adriaen de Vries, Sculptor in Bronze, Getty Publications 2008, ISBN 978-0-89236-919-5

Adrian de Vries (1556-1626), kejserlig skulptör, Nationalmuseum 1998, Nationalmusei utställningskatalog nr 612, ISBN 91-7100-584-6

• Wikimedia Commons har media som rör Adriaen de Vries.
  Bilder & media
• Adriaen de Vries hos Europeana

v • r Adriaen de Vries Drottningholms slotts skulpturpark · Herkulesbrunnen · Herkulesfontänen · Maximilianmuseum · Merkuriusbrunnen · Neptunusbrunnen · Museum de Vries · Wallensteinträdgården