Åbo Akademis huvudbyggnad vid Domkyrkotorget.Åbo Akademis byggnader i Vasa.
Åbo Akademi (ÅA) är ett svenskspråkigt finländskt universitet i Åbo i Finland. Det är världens enda helt svenskspråkiga högskola utanför Sverige med mer än en fakultet. Det grundades år 1918 och har idag fyra fakulteter: fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, fakulteten för naturvetenskaper och teknik, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier samt fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik. Universitetet har campus i Åbo och Vasa.
Åbo Akademi har 2020 omkring 5 500 inskrivna studerande, varav 4 900 grundexamensstuderande och 650 forskarstuderande, samt 1 100 anställda. Årligen utexamineras ungefär 500 magistrar och 65 doktorer.[1]
Många av akademins byggnader är borgarhem donerade till akademin. "Domvillan" (Säwes hus) testamenterades till Akademin av Magnus och Ellen Dahlström.
Stiftelsen för Åbo Akademi grundades den 18 juni 1917 på initiativ av 35 privatpersoner. Grundkapitalet var 3,47 miljoner dåtida mark. Ändamålet var att med avkastningen av det donerade kapitalet grunda och upprätthålla en högskola i Åbo med svenskt undervisningsspråk under namn av Åbo Akademi.[6] Universitetet Åbo Akademi kunde inleda sin verksamhet 1918.[7] Dels ville man att Åbo åter skulle bli en universitetsstad – Kungliga Akademien i Åbo hade flyttats till Helsingfors efter Åbo brand – dels ansåg man att Helsingfors universitet, som den nu hette, var alltför finskdominerat.
Akademin grundades genom bidrag av 35 personer, bland dem bröderna Ernst och Magnus Dahlström. Så småningom fick akademin statsbidrag, första gången 1950, årligen sedan 1963. Akademin förstatligades 1981.[7]
Ursprungligen hade akademin tre fakulteter: en humanistisk, en statsvetenskaplig (den första i Norden) och en naturvetenskaplig. En kemisk-teknisk fakultet och en teologisk fakultet grundades genom särskilda donationer 1920 respektive 1924. År 1974 grundade den pedagogiska fakulteten och 1992 den vårdvetenskapliga fakulteten i Vasa. Handelshögskolan som inrättats 1927 genom ett testamente, sammanslogs med akademin 1980.[7] Den statsvetenskapliga fakulteten och handelshögskolan bildade ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten. Akademin hade då sju fakulteter.
Den nya universitetslagen[när?] ledde till radikal ändring av förvaltningsstrukturen.
Sedan den 1 januari 2015 har Åbo Akademi fyra fakulteter. Utbildningen organiseras i utbildningslinjer bestående av ämnen och/eller ämneskluster.
Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi
Utbildningslinjen för kultur, filosofi och historia
Utbildningslinjen för logopedi
Utbildningslinjen för psykologi
Utbildningslinjen för språk
Utbildningslinjen för teologi
Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier
Utbildningslinjen för allmän pedagogik och vuxenpedagogik
Utbildningslinjen för lärare i småbarnspedagogik
Utbildningslinjen för hälsovetenskaper
Utbildningslinjen för klasslärare
Utbildningslinjen för socialvetenskaper
Utbildningslinjen för speciallärare
Utbildningslinjen för ämneslärare
Fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik
Utbildningslinjen för ekonomi
Utbildningslinjen för juridik
Utbildningslinjen för samhällsvetenskaper
Fakulteten för naturvetenskaper och teknik
Utbildningslinjen för biovetenskaper
Utbildningslinjen för informationsteknologi
Utbildningslinjen för naturvetenskaper
Utbildningslinjen för farmaci
Utbildningslinjen för kemiteknik
Fakulteterna leds av dekaner och utbildningen inom en utbildningslinje koordineras av utbildningsansvariga.
Åbo Akademis bibliotek
Bibliotekets huvudbyggnad.
Åbo Akademis biblioteks verksamhet inleddes 1919, strax efter akademins. Biblioteket har sedan det grundades haft friexemplarsrätt, rätt att få ett exemplar av det som trycks i Finland[11] (och visst annat material), nu som ett av sex sådana universitetsbibliotek. Biblioteket har huvudsakligt ansvar för den finlandssvenska litteraturen – och kallas för det finlandssvenska nationalbiblioteket[12] – och har också näst Finlands nationalbibliotek (f.d. Helsingfors universitets bibliotek) de största samlingarna av gamla böcker i Finland. Bibliotekets handskrifts- och bildenhet samlar brev, dagböcker och annat material av intresse för folklivs- och historieforskning.
Åbo Akademis bibliotek innehar och förvaltar ett betydande kulturellt arv, främst finlandssvenskt och finländskt, bestående bland annat av handskrifter (t.ex. manuskript), brevsamlingar, bilder (landets största bildsamling, grundad 1911[7]), inkunabler, med mera.[13]
Tack vare en donation år 1934 från Gertrud (1870–1959) och Gösta (1869–1955) Branders kunde ett bibliotekshus kallat Boktornet byggas. Arkitekt var Erik Bryggman.[14] Makarna Branders' enda barn, Else Branders (1901–1997), fortsatte i sina föräldrars fotspår. Hennes testamente gav Stiftelsen för Åbo Akademi en stor förmögenhet.[15] Familjens Branders har varit och är av mycket stor betydelse för Åbo Akademis biblioteks verksamhet.[16]
Biblioteket är ett forskningsbibliotek, i första hand avsett för forskare och studerande vid Åbo Akademi, men betjänar också allmänheten. Biblioteket betjänar vid fyra servicepunkter, Arkens bibliotek, ASA biblioteket och Boktornet i Åbo samt Academillbiblioteket i Vasa.
Sedan augusti 2021 är Yrsa Neuman överbibliotekarie för Åbo Akademis bibliotek.
^Mustelin, Olof: "En osjälvisk längtan att skänka forskningen ett starkt stöd". Familjen Gösta Branders och Åbo Akademis bibliotek. Åbo Akademis förlag, Åbo 2001.
.svg){kind=logo}
