Anita Harding
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Obodoézè Nà Ofú |
| Aha enyere | Anita |
| Aha ezinụlọ ya | Harding |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 17 Septemba 1952 |
| Ebe ọmụmụ | Ireland, Birmingham |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 11 Septemba 1995 |
| Ebe ọ nwụrụ | Smithfield, London |
| Ụdị ọnwụ | eke na-akpata |
| Ihe kpatara ọnwụ | colorectal cancer |
| Dị/nwunye | P. K. Thomas |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | neurologist, neurogeneticist |
| Ụdị ọrụ ya | medicine, neurology, neurogenetics |
| Onye were ọrụ | University of London |
| Ebe agụmakwụkwọ | King Edward VI High School for Girls, Birmingham, UCL Medical School |
| Ebe obibi | Birmingham |
Anita Elizabeth Harding (17 Septemba 1952 – 11 Septemba 1995) bụ onye Irish - British ọkà mmụta akwara ozi, na Prọfesọ nke Clinical Neurology na Institute of Neurology nke Mahadum London . [1] A maara ya maka nchọpụta ya na Ian Holt na John Morgan-Hughes nke "nchọpụta mbụ nke mitochondrial DNA mutation na ọrịa mmadụ na echiche nke anụ ahụ heteroplasmy nke mutant mitochondrial DNA", nke e bipụtara na Nature na 1986. [2] N'afọ 1985, o hiwere otu nyocha neurogenetics nke mbụ na United Kingdom na UCL Institute of Neurology .
Akụkọ ndụ
Amụrụ na Ireland, Harding gụrụ akwụkwọ na King Edward VI High School for Girls na Royal Free Hospital Medical School, ebe ọ ruru eru na 1975. [3] Ọ lụrụ prọfesọ akwara ozi PK Thomas afọ abụọ ka e mesịrị, ma zụọ ya dị ka ọkà mmụta akwara ozi. [1] Ọ gara n'ihu ọzụzụ ụlọ ọgwụ na Hammersmith Hospital na National Hospital for Neurology and Neurosurgery, wee rụọ ọrụ na ụlọ nyocha na Cardiff na United States iji mụta ubi na-eto eto nke neurogenetics. [4] N'afọ 1985, o hiwere otu nyocha nke neurogenetics nke mbụ na United Kingdom na UCL Institute of Neurology (UCLIN) na Queen Square, London mgbe ọ ka bụ onye nkuzi na ụlọ ọrụ ahụ. [4] Na 1986 ọ bụ onye nkuzi ukwu na UCLIN; ọkwá ọ nọrọ afọ itoolu. [4]
Na 1988 Harding rụrụ ọrụ dị mkpa na nguzobe nke European Neurological Society . [4] Ọ nwụrụ n'ihi ọrịa cancer colorectal, ụbọchị 6 tupu ụbọchị ọmụmụ 43rd ya na obere oge tupu ọ ga-eweghara oche na Clinical Neurology na UCLIN. [4] Onye nwere nnukwu amara na amamihe, ọ kpọrọ onwe ya dị ka "dibịa na-ama jijiji". [4] N'ịmụta maka ọnọdụ njedebe ya, a kọrọ na ọ sịrị "[A] ọbụlagodi na agaghị m azụta Windows 95 ". [1]
Na 1996, e nyere ya nrite ABN site n'aka Association of British Neurologists . N'afọ 2019, akwụkwọ akụkọ Nature kpọrọ aha ụdịdị omenala ha maka nsọpụrụ ya. [5]
Ọrụ
Harding nyere aka dị iche iche dị mkpa na ngalaba nke ọrịa akwara ozi ketara eketa. Ihe kacha arụ ọrụ ya bụ:
- Nhazi nke neuropathy dị n'akụkụ na ataxias eketa, njirimara mbụ nke mmụgharị DNA mitochondrial na ọrịa mmadụ (na ọrịa Kearns-Sayre )
- Nchọpụta nke trinucleotide na-emegharị na ọrịa neurologic degenerative (dịka ọrịa Huntington ).
Ọ rụkwara ọrụ nke ukwuu na mkpụrụ ndụ ihe nketa ọnụọgụgụ nke nwere ikesa agbụrụ. [1] [3] O bipụtala ihe karịrị akụkọ 200, ma dezie akwụkwọ 3. [2] Mụ na Dr. Mary Davis, Anita Harding hiwere otu n'ime ụlọ nyocha ọrụ kacha ukwuu maka nyocha mkpụrụ ndụ nke ọrịa neurogenetic na UK. [6]
Ntụaka
ụbọchị 6 tupBritish Neurologists . [1] N'afọ 2019, akwụkwọ akụkọ Nature kpọrọ aha ụdịdị omenala ha makau ụbọchị ọmụmụ 43rd ya na obere oge tupu ọ ga-eweghara oche na Clinical Neurology
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 Poulton J, Huson SM (1996). "Anita Harding (1952-95): In Memoriam". American Journal of Human Genetics 58 (1): 235–236. Poulton J, Huson SM (1996). "Anita Harding (1952-95): In Memoriam". American Journal of Human Genetics. 58 (1): 235–236. PMC 1914930.
- ↑ 2.0 2.1 Compston (2009). "Anita Harding (1952-1995)". Advances in Clinical Neuroscience and Rehabilitation 9 (4). Compston, Alastair (2009). "Anita Harding (1952-1995)" (PDF). Advances in Clinical Neuroscience and Rehabilitation. 9 (4): 28.
- ↑ 3.0 3.1 Dubowitz V (1995). "Anita Harding (1952–1995)". Neuromuscular Disorders 5 (6): 519–520. DOI:10.1016/0960-8966(95)90017-9. Dubowitz V (1995). "Anita Harding (1952–1995)". Neuromuscular Disorders. 5 (6): 519–520. doi:10.1016/0960-8966(95)90017-9. S2CID 54300063.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Quinn, Niall. "Anita Harding: A 'wobbly doctor'", The Guardian, 4 October 1995, p. 17.
- ↑ Kelly Krause (2019-10-30). "The design decisions behind Nature's new look". Nature 574 (7779): 476–477. DOI:10.1038/d41586-019-03083-5. PMID 31664261.
- ↑ Cummins, Stephen (2018). "Remembering my first boss, the great Clinical Neurologist Anita Harding". Medium. Retrieved 2020-10-27
Njikọ mpụga
Content Disclaimer
Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.
- The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
- There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
- It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
- Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
- Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.